Mjölkvitt ute

Mycket vill ha mer, sa min mormor när hon hörde talas om allt mygel. I Danmark är det helt tydligt. När polisen utreder slavlöner, arbetar de fattiga EU-medborgarna längs med Strandvejen, norr om Köpenhamn. Husen är värderade över 10 miljoner kronor men ägarna vill bara betala svarta löner. En fjärdedel av alla fall som gått till domstol har upptäcks på de dyraste adresserna mellan huvudstaden och Helsingör. Där bor bara en tiondel av befolkningen.

Kan man, så gör man det.

En mening som också går att använda när det gäller FRA:s inblandning och uppgiftslämnande till den amerikanska spioncentralen NSA. Nu försöker vår regering och statsminister undvika att svara på frågor om vad som sker varje dag.

Den allra bästa texten jag har läst om detta har skrivits i Finland. Där har Nya Argus valt att publicera en text som kallar spioneri för spioneri och inte övervakning. Tryggve Söderling som är chefredaktör borde veta efter alla år i skuggan av järnridån. NSA övervakar inte de spionerar.

Ja, så kom det. Nationalarenan Friends Arena går med 100-tals miljoner i förlust. Alla som påstod att Stockholm och Sverige inte har behov av denna arena hade rätt. Vilket inte var så svårt att räkna ut. Vem ska nu förhindra att skattebetalarna får betala Svenska fotbollsförbundets och Solnas nota?

Inte världens gladaste nyheter denna grå söndag. Men jag är glad över att se den mjölkvita himlen, fåglarna som tuggar i sig frön från vår nya automat och känna att det fortfarande är rätt många varma grader ute. Fukten, doften från de förmultnande löven och bristen på kyla stavas riktig höst, inte början på vintern.