I boken "Det är jag som äger Carnegie" sammanfattar ekonomijournalisten Karolina Palutko Macéus cirkusen kring Carnegie när staten tog över för att rädda en del av banken. Det är en historia med många krångliga beskrivningar av ett svårt ämne. Massor med olika ekonomiska makthavare rusar runt bland sidorna. För en vanlig intresserad läsare är det inte helt enkelt att begripa varför. Historien om Carnegie liknar den som HQ-bank ställde till med samtidigt men det skiljer är hur den beskrevs på ekonomisidorna.
Vi som endast läst dagstidningar tror oss veta att Carnegie nästan gick under på grund av att en privatperson och hans familj fick låna nästan obegränsat med pengar. Han hette Maths O Sundqvist och han fick låna miljarder för att bygga upp ett fastighetsbolag och ett stort aktieinnehav. Maths O Sundqvist började med 10 miljoner kronor och kunde med bara ett handslag skapa sitt imperium. I Luleå ägde han bland annat Åhlénshuset och Smedjan.
Hemma i Östersund ägde han de två tidningarna och enorma jaktmarker med jaktslott. I Stockholm köpte han ett stenhus på Östermalm som han började renovera för 400 miljoner kronor där han tänkte bo.
Men så kom krisen i USA och den 10 november 2008 drogs Carnegies banktillstånd in. Och då fick deras mest inkomstbringande kund Mats O Sundqvist betala för sig. Men i bakgrunden lurade ännu större skulder utan säkerhet... Ja, läs om på vilka lösa grunder miljarder lånas ut för att de som bestämmer ska få sina enorma bonusar.
Nästa berättelse om en finansfurste utspelar sig i Finland. Björn Wahlroos, ordförande i Nordea, har kartlagts sen födseln av Tuomo Pietiläinen och 26 grävande journaliststudenter vid Tammerfors universitet.
Vem är då denne framgångsrike bankman? För oss i Sverige är han mest känd för sitt uttalande att vd:n för Nordea borde få ännu högre lön och bonus i samband med att banken köpte en svindyr våning till direktören. Ja, att en person som leder en stor bank inte ska behöva sköta om saker som att skaffa sig en
egen bostad.
Men han började inte sitt liv där längst ut i marknadsliberalismens yttersta gränsland. Livet började han i en familj där pappan var i centrum. Fadern Bror Wahlroos var då en av Finlands mäktigaste inom industri och handel där han satt på ministeriet som högste tjänsteman. Sonen fick gå i de bästa skolorna i Helsingfors men innan han hann till studentexamen tog politiken över. Under några år for han land och rike runt och deltog i 68-rörelsen. Då var han stalinist. Men hans engagemang nådde vägs ände och på en termin lästa han in de fyra ämnen som krävdes för att han skulle kunna ta studenten och börja läsa på Handelshögskolan, Hanken.
Han satsade på forskning och var lärare där, gästforskade i USA och började sitt arbete inom finansvärlden 1985. De år då våra regeringar avreglerade finansmarknaden. Sedan dess har han haft en lysande karriär. Höjdpunkten var enligt reportaget kanske när han hade invigningsmiddag på godset Åminne med det svenska kungaparet på plats.
Detta reportage innehåller massor av information om hur Björn Wahlroos bygger upp sin karriär i Finland och internationellt. En historia som i sig är spännande. Det som jag tycker fattas är en beskrivning av hur Finland skiljer sig från Sverige. Det som är självklart för en finsk läsare kan för en svensk vara helt obegripligt. Men detta är en parentes då dessa studenter och deras lärare har lyckats med att ge oss en bild av en finansfurste som till slut inte ser några gränser alls. Varken för sin egna fester eller för hur företag ska påverka politiker.
Kommer ni ihåg Björn Wahlström och hans Björnliga? Björn Wahlroos har en sån han också.
Den mest spännande berättelsen om hur pengar kan användas för att förändra värdet på ting har Gunnar Lindstedt skrivit. Hans reportagebok "Samlarna" tar oss med på den internationella konstmarknaden. Vi får veta varför ett konstverk kan öka i värde från några tusenlappar till en miljon.
Något som är gastkramande för konstsamlare är hur de som har makten vid de stora konstinstitutionerna värderar olika konstnärskap. Hur cheferna på Moderna muséet leder sina små maktkoncentrat. Hur de som har chansen blir smakdomare och hur de tar chansen att höja värdet på sina egna konstsamlingar. Men det är inte alla som arbetar med konst och konsthandel som ser dollartecken när de tittat på en bild eller staty. Här skildras också de människor som ägnat hela sitt liv åt att försöka bygga upp konstnärers chanser att få fortsätta skapa utan att vara utfattiga.
Kommer ni ihåg en av Sveriges största konstskandaler. Den där Pontus Hultén, då chef på Moderna muséet, låter tillverka verk av Andy Warhool på ett snickeri i Malmö. Brilloboxar, tvättmedelspaket, en del av de verk som Andy Warhool skapar för att visa att en vardaglig pryl kan vara ett konstverk det med.
Dessa Brilloboxar prånglar Pontus Hultén och andra sedan ut på stora konstauktioner i London och Paris där de säljs för enorma summor. Allt kan pågå till dess Expressen avslöjar att boxarna är falska.
En spännande bladvändare som ingen bör missa om du har det minsta intresse för hur priserna på konsten styrs.Det är så mycket som sker i konstens värld som vi andra inte har någon kunskap om. Missa inte Gunnar Lindstedts berättelse om berömmelse och ganska mycket tjuv och rackarspel.
Tjuv och rackarspel finns det också i Kristina Kappelins Italiensk dagbok. Idag vet vi att premiärminister Silvio Berlusconi, som har dominerat Italien i 20 år och den tid som Sveriges televisions frilansreporter har bevakat politiken i Italien, är dömd för ekonomiska brott. Vad som har skett fram till förra veckans dom beskriver Kristina Kappelin med sin egen röst.
I dagboken berättar hon att allt börjar med ett stipendium och hur hennes liv som journalist utanför Sveriges gränser helt plötsligt har varat i 30 år. Den ger oss också många förklaringar till varför det inte är enkelt att begripa hur Italien fungerar. Historien som fastnat allra mest är en berättelse om en dag i Vatikanen tillsammans med två svenskar och Påve Fransciskus. Kristina Kappelins röst hörs genom alla dessa texter om livet vid Tibern. Det är en bok fylld av värme och en vilja att göra Italien och italienarna begripliga. En av hennes geniala sammanfattningar av detta komplicerade land är, Italien har tre religioner, maten, katolicismen och fotbollen.
En av vårens kriminalromaner utgår från verkligheten. Claes Ericson har använt sina kunskaper om Ryssland och dess historia och ekonomi för att skriva en spänningsroman om hur Tsarryssland, Sovjettiden och Putins Ryssland hör ihop.
Det 19:e Fabergéägget utspelar sig mitt under revolutionen 1917 och åren därefter dessutom under sommaren 2013. Astor Kragh åker till Moskva för att begrava sin mamma. Hon utvandrade till Sverige från Sovjet och åkte aldrig tillbaka till sitt hemland när muren rasade. Hon har aldrig berättat om sin familjs bakgrund och när Astor hamnar i Moskva kliver han in i både Rysslands och familjens historia. Hans morfar var en tjänsteman i tsarens Ryssland som tar på sig ett hemligt uppdrag under revolutionen. Till sin hjälp har han det vackraste och dyrbaraste av tsarfamiljens Fabergéägg. Det 19:e ägget.
Astor kommer till sin moster i centrala Moskva och träffar där sin kusin Kirill, en av vår tids entreprenörer i den ryska huvudstaden. Han har kontakter överallt och med hjälp av dem nystar Astor upp familjens dramatiska historia. Historien böljar fram mellan oligarker, artefakter, och vad som kan ha hänt när Astors morfar gjorde allt för att rädda tsarfamiljen i Jekaterinenburg. Han får med sig den unga historikern Anja och de får uppleva och upptäcka vad som finns under alla lager av lögner som fortfarande finns kvar.
Claes Ericson är mycket duktig på att ta vara på de kunskaper som han har och bygga upp en trovärdig och mycket spännande roman. Det här är hans första skönlitterära bok jag hoppas att han skriver flera.
Här är de fem böckerna:
"Det är jag som äger Carnegie". Maktspelet om Sveriges mest anrika investmentbank.
Karolina Palutko Macéus
Ekerlids förlag
Björn Wahlroos, från stalinist till Nordens mäktigaste finansman.
Tuomo Pietiläinen och grävgruppen på Tammerfors universitet
Lind & Co
Samlarna och konstens miljonaffärer
Gunnar Lindstedt
Forum
Italiensk dagbok
Kristina Kappelin
Brombergs
Det 19:e Fabergéägget
Claes Ericson
Lind & Co
2 kommentarer:
Bra boktips.Tack.
Tack själv och Glad Påsk
Skicka en kommentar