torsdag 12 november 2009

Om att statera och mycket annat


Min yngsta dotter fick ett jobb idag. Hon skulle vara inne i stan tidigt i morse för att statera i Kjell Sundvalls film. Men planerna ändrades och hon kom hem igen. Efter några samtal fick hon ett nytt jobb ute på flygplatsen. Hon skulle statera som resenär. Hennes favoritsysselsättning är att resa, så hon var riktigt glad. Mörka kläder, men inte svarta, resväska och så körde hon iväg. I väskan fanns väntlitteratur och en neutral kofta.
Lägg märke till att hon hittade en väska med tag. Det var viktigt.

Det är inte lätt att få tag på jobb när man är arton år. Hon var så sprudlande glad att det fanns ett till henne idag.

I morse tittade jag på morgonteve. Där satt två välmakade bloggare som skulle berätta om varför de är populära. Den ena kommer från Umeå och hon skriver om vad hon vill köpa och vad hon handlar. Den andra är från Stockholm och hon berättar om sitt liv som bloggkändis. Två snälla, söta, ofarliga konsumenter som lever på att ta emot varuprover och skriva om dem. Det är faschinerande att de kan leva på att skriva om prylar och konsumtion. Andra mer allvarligt lagda skribenter i deras ålder får inte en krona för att skriva om livet, politik eller det som de brinner för.

Många unga tjejer bloggar varje dag. De berättar om sitt liv i ord och bild. Väldigt ofta är det flitiga unga damer som sliter med sitt skolarbete, samtidigt som de ska leva upp till en roll av att vara coola. Det är sällan de har tid att koppla av. Jag hoppas att deras liv ska bli rikt trots att så mycket krävs av dem redan innan de har hunnit välja väg.

Bilden högst upp på sidan skulle ha hamnat här. Den är en del av min ljusdokumentation. Idag var det klart ute. Ljuset fanns kvar i minst tio minuter efter tre.

2 kommentarer:

Evas värld sa...

Ja visst är det märkligt att det lockar så att läsa sidor om att konsumera, prylar. Men det är också så mycket mer i bloggvärlden, så många fina delade tankar och känslor som gör mig glad varje dag. Som dina fina inlägg till exempel!
Kul att statera, det gjorde min vän Maria och jag mycket under en period när vi var för stressade egentligen, men det var som ett hemligt mellanrum i tiden att smita iväg till stateringar

Granne med potatisodlaren sa...

Tack för komplimangen. Jag blir bara orolig när så mycket kraft läggs ner på så lite innehåll.
Det har varit fantastiskt att få följa med på din resa till Vietnam. Då är bloggen som en biljett till en upptäcksresa. Tack för att vi fick följa med.