söndag 29 november 2009

Väntan

Första advent. Klockan är snart nio på morgonen och det är minus tio ute. Hela landskapet är glaserat med en gnistrande frost. Inne lyser adventsljus. Apelsinerna med nejlikor doftar. Bereden väg för herran och Hosianna Davids son ljuder inne i mitt huvud. Alla adventssöndagar genom livet har lagrat förväntningar om hur det ska vara. De sitter i min kropp. Men jag behöver inte göra något, bara vara i lugnet. Tända ett ljus och vila i söndagen.
+-

3 kommentarer:

Jenny sa...

Så harmonisk du låter. Hoppas du har haft en härlig första advent!

Sofie B-C sa...

Vilket underbart inlägg. Saknar i vanliga fall den svenska adventen -men nu slår det mig att jag kan tända ett ljus och bara vara i lugnet -och titta mig mätt på utsikten från "ditt" fönster!

Granne med potatisodlaren sa...

Tack det har varit som det är i livet. En lugn härlig morgon. Och en härlig dag med min dotter i textiltrycket.