tisdag 22 december 2009

En blues om snökaos


Lagen om tingens jävlighet har slagit till längs med järnvägsspåren i Frankrike. Eurostar rullar inte alls sedan tre dagar. Loken klarade inte snö och kyla.
Snabbtågen från Paris söderut rullar långsamt. Och dessutom är det strejk. Personalen längs med en av pendeltågslinjerna vill ha bättre villkor. Järnvägen tappar all sin populäritet på bara några dagar.
Vi som var i Paris julen 1978 minns samma kaos som idag. Kung Bore slog till på juldagen. Snön kom på annandagen och sen stod allt stilla.
I norra Europa föll det en halvmeter snö på tolv timmar. Det var storm och elen försvann söder om Vättern. Strömlöst från Jönköping till Liége.
Vi väntade på våra vänner som klivit på tåget i Köpenhamn på annandagens kväll.
De fastnade först i Rödby. Sen fick de kliva på färjan mot Puttgarten. Stormen drev den enorma båten bort från Puttgarten till en annan hamn närmare Hamburg. Där fick de kliva av järnvägsvagnarna och sova i en skola.
Samtidigt kom det allt mer snö i Paris. Bussarna slutade gå. Bilarna tog sig inte fram. Vi promenerade från Alesia till Gare du Nord i våra skidkläder. Det tog hela dagen. Matpaus hade vi både på Centre Georges Pompidou och vid Les grandes boulevards.
På morgonen den 28:e lyckades en av passagerarna på tåget i Tyskland ringa till oss i Paris. Då skulle tåget avgå från Hamburg. På kvällen möttes vi och det var ett hungrigt uttröttat gäng som vi lotsade ner till 14:e arrondisment.
Allt var lugnt till nyårsnatten. Då blev det minus 15 och en helt annan historia.
Då på sjuttiotalet hade Stockholm fortfarande en ordentlig budget för snöröjning. Nu måste den ligga nära noll. Vilket innebär att det inte finns några snöröjare att hyra in när det behövs. Vem har råd att hålla traktor med plog för två miljoner när kommunerna inte har några budgetar för snöröjning? Min mamma som har 200 meter till bussen kan inte ta sig dit. Ingen röjer trottoaren. (Här är det tvårtom. Alla gång och cykelvägar röjs först. Sen är det gatornas tur.) Nu har snön utanför hennes port blivit till knöglig is och då vågar hon inte gå ut.
Inte bara äldre damer halkar lätt. Det gör vi alla när vi inte vet om det är is under snön och var vi kan sätta våra fötter. Vill man vara positiv kan man säga snällt att politikerna verkligen tror att Mälardalen inte ligger i den del av världen som har snövinter. Vill man inte det då blir man gnällig.

2 kommentarer:

Evas värld sa...

Det är därför jag avskyr snö i Stockholm, det sandas inte, det plogas inte, man halkar omkring på is - hemma i Sundsvall var det lätt att ta sig fram på sandad snö i min barndom.
Tänk den tiden när man åkte tåg till Paris och det inte fanns mobiler du-- det var inte så länge sen.

Jag fick i alla fall hem mina Parisare i natt med försenat flyg visserligen men ändå...

Granne med potatisodlaren sa...

Inte längre sen än att vi minns det! Snön funkar lika dåligt oavsett tåg eller flyg. Skillnaden är att idag står vi på en flygplats och pratar i våra mobiler, då fastnade vi lite varstans, och bara ibland i närheten av en telefon.