Kolsvart ute. Tanketomt inne. Varför blir det så? Kanske för att jag har försökt använda min andra hjärnhalva? Det händer då och då. När jag skapar med händerna så slutar språket att leva. Det är som om bilderna tar över och att orden står och väntar i en kö för långt borta. Jag når dem inte.
Och så kan det vara tvärtom. Det vita pappret förblir tomt, men orden dansar runt och finns hela tiden nära. Det är inga problem, bara att sträcka ut tanken och samla sig så finns orden där och kan formas direkt.
Igår var det ett samtal i Babel om 2000-talets litteratur. Vad hade skrivits och givits ut? Och vad skulle vi minnas av vad vi hade läst. Aase Berg poet och kritiker sa något som jag tror är sant. Vi har läst mycket och av lust. Men det är inte många böcker som vi kommer att återvända till om tio år. Aase Berg berättade att hon tror att vi vill bli roade snabbt inom en kort tidsperiod och att det har påverkat både utgivningen av böcker, vad som skrivs och hur vi läser. Vad tror ni?
Jag vet att jag har använt trötta sömnlösa nätter åt många böcker som jag vilat i. Tröstande berättelser. Nostalgi. Böcker som inte ger poäng, de ger istället igenkänning.(bilden är från vår utställning på Junkön.Mina små emaljer hänger på väggen)
2 kommentarer:
Det måste vara skönt att kunna skapa både med handen och i skrift. Vilka fina emaljer!Huvud och kropp som kompletterar vartannat?
Känner igen mig vad beträffande tankarnas "dans"; ibland känns det tomt och ibland överfullt. Desto ljuvligare när tankarna hittar fram igen och nya sammanhang tar form.
Läsningen är ju också ngt som jag gått och funderat på. Vilken typ av läsning har en mer djupgående, bestående verkan? Beror det kanske delvis på vad vi är beredda att investera själva; vad vi skriver mellan raderna medan vi läser? Ngn, som jag glömt namnet på, har ju myntat begreppet "djupläsning" -han skiljer det från "kedjeröke"-läsningen, där man börjar tänka på nästa bok innan man hunnit klart med den första. Är det kanske en del av den "snabb-roande" principen som du skriver om?
Vilken bra bild "kedjerökningsläsning". Ja, det passar precis på de böcker som jag menade. Jag tror att allt som vi möter varje dag, ljud, bild, texter, människor, konflikter, glädjeämnen gör att vi har svårt att vila i texter. Det vill jag bli bättre på.
Skicka en kommentar