Tankar och funderingar från Luleälvens strand. Världen är aldrig långt borta från livet 10 mil söder om polcirkeln.
tisdag 8 mars 2011
En present
Här är våra fina fårskinnssittdynor som Signe och Astrid kom hem med igår. Det var så omtänksamt av dem. Vi har varit runt och tittat i minst tre år utan att köpa några. Nu bestämde de och då blev det genast inköpt. Nu slipper vi frysa om baken om tidiga morgnar.
3 kommentarer:
Kloka döttrar! Synd att vi inte ser vem som håller upp skinnet på bilden. Kanske det blir ett avslöjande imorgon?
Jag tror att det är meningen... ja att man får gissa. I förtroende börjar det på S, namnet.
Anade nog det (så fina målade naglar skymtade). Vid första anblicken när jag skrollade ner till bilden trodde jag att det var en sten, en staty.
Skicka en kommentar