lördag 4 juni 2011

Den otänkta

berättelsen i Tomas Bodströms bekännelsebok reflekterar Lena Andersson över här. Jag länkar till hennes krönika därför att hon skriver så bra om varför hans bok känns som ljumt diskvatten. Lite vad som helst som redan är tuggat fram och tillbaka har hamnat på sidorna utan någon röd tråd.

När jag läste boken i förra veckan reagerade jag allra först på bildtexten till den bild där Olof Palme sitter ute på Gotlandsfärjan tillsammans med bland annat Tomas Bodström. Enligt Tomas Bodström är det ett sammanträffande att utrikesministerns son kan sitta tillsammans med statsministern på färjan som ska ta dem till deras sommarhus på Fårö.

En slump.

Det är med den bildtexten jag ser hur omedvetet och oreflekterat barnen till den första generationens akademiker i socialdemokraterna lever. I en tro att de inte har haft en fördel framför andra.

4 kommentarer:

tankar från mitt fönster sa...

Bra skrivet av Lena A. Det här är ungefär den bilden jag haft av Tomas Bodström.

Granne med potatisodlaren sa...

Det är som om orden skvalpar i boken. Aldrig att jag hade trott att den skulle kunna bli utgiven utan en ordentlig redigering.

Jane Morén sa...

Så otroligt bra analys av fenomenet.Tack för tipset, missade det först i dagens tidningsläsande.

Granne med potatisodlaren sa...

Arg, fortfarande, för att jag lät mig förledas att läsa detta oreflekterade pladder. Men samtidigt fick jag verkligen veta hur lite den förre justitieministern tänker.