Den handlar om att det i Luleå bor 55 män på 45 kvinnor i åldern 19-34 år. Den handlar om att detta inte är någon nyhet. Det har varit så här ojämnt sedan 1985 (då var det 52 män/48 kvinnor) och ingen har velat ta reda på varför så stor andel av de unga kvinnorna flyttar från länets största stad.
Jan Nyberg, en före detta reporterkollega från Boden har i sitt arbete med att skildra vad som har hänt i Haparanda sedan Ikea etablerade sig, upptäckt att framtiden för Luleå behöver diskuteras.
-Vi behöver ta reda på varför unga kvinnor inte vill studera och leva i Luleå. Jag föreslog länsstyrelsen att vi skulle göra en studie. Men de avslog ansökan med att den frågan inte rymdes i det regionala tillväxtprogrammet.
Det berättar Jan Nyberg som numera är en av delägarna i Plan 7. Han har många kommunala och statliga uppdragsgivare och borde väl kanske vänta på att de också förstår allvaret.
Ja, allvaret i att denna obalans i kommunen leder till att ännu fler kvinnor drar söderut för att uppfylla sina drömmar.
En dag denna vecka fick jag se ett inslag om Kulturens hus 5-årsjubileum. Reportern hade mött lulebor ute på Storheden vid alla stormarknaderna. Den ena efter den andra berättar om vad huset betyder för dem. Lågmält och med intresse för vad huset har kunnat erbjuda under dessa fem år.
Men så kommer män i den gyllne medelåldern och slår ifrån sig. Inte behöver Luleå något kulturhus.
- Vi bor i en industristad.
Därmed är allt sagt. Och sätter vi punkt här, ja, då sätter vi punkt för vår framtid.
Idag har järnverket 900 anställda.
Luleå tekniska universitet har 1 500 anställda och 16 000 studenter.
Men, det är ett tekniskt universitet med en stor andel män som lärare och studenter. Frågan är vilka institutioner som krävs för att fler kvinnor ska välja att studera och forska i Luleå.
När Jan Nyberg flyttade hit så var Luleå en stad som lockade med alla kreativa människor och fria kulturgrupper.
Vad ska locka unga kvinnor idag att återvända efter sina studier?
Luleå hockey, LF Basket, Northland Basket, skoterturer, jakt, fiske...
Det finns massor med kvinnor som längtar tillbaka till detta, men inte tillräckligt många. Inte så många att det kommer att födas tillräckligt många barn. Jag kommer inte att glömma när Luleå tackade nej till Institutionen för journalistik som sedan hamnade i Sundsvall. När de samhällsvetenskapliga utbildningarna hamnade i Umeå. När antalet språk som går att läsa i Luleå minskade till nästan ingenting.
Idag finns det kreativa utbildningar i Piteå på institutionen för konst, kommunikation och lärande.
Det finns 8 platser på teaterhögskolan i Norra hamn.
Men vad som behövs mer för att locka unga kvinnor att leva och bo här får vi inte veta.
Kommer någon att inse allvaret? Kommer vi att förstå?
Dans i Kiruna,
Fotografier på Konsthallen i Luleå,
Fotokonst i Boden,
Thriller från Tornedalen, och
Konst på distans från London
är några av de rubriker som berättar om olika former av kreativitet denna vecka.
Räcker det?
Kommer ni ihåg Pajalas chartrade bussar med kvinnor? Ska vi chartra flygplan?
4 kommentarer:
Det är ju inte så att man inte vet. Det har gjorts många undersökningar genom åren, varför det ser ut som det gör i norr. För få kvinnor. För att det är för få möjligheter att utöva och ta del av olika kulturyttringar. Museer, teater, konstcirklar, körer, dansstudios, skrivarkurser, ja till och med gammaldags föreläsningsserier på ABF är sånt som kvinnor gillar. Även i industristäder. Det har man vetat länge. Konstigt att man inte gjort mer, när man faktiskt vet.
Inte konstigt alls skulle jag vilja säga.
Här är ju kvinnor konstiga. De har outgrundliga behov som ännu en hockeyarena inte kan fylla. Jag har tjatat i alla år om att all denna kraft och alla dessa pengar som ägnas åt hockeyn kostar alldeles för mycket när alla tonårstjejer hamnar i skuggan.
Visst vi har haft vårt kulturhus i fem år, teaterhuset är 25 år, men andan är inte öppen för vad unga tjejer uttrycker att de vill. De finns som inte med i planeringen. Det är lättare att bygga ännu en hockeyhall än att anpassa ett hus i centrum där de som vill göra annat kan samlas och bygga sina egna nätverk. Vadå nätverk- vilka föreningar ska vara med frågar genast gubbröran.
Surt sa räven, men jag är verkligen sur. Jag kan inte fatta varför killar ska ha så många fler skattekronor till sina hobbyverksamheter.
Här i stan har det nyss beslutats om en ny curlinghall.
Fast då finns det inte pengar att hjälpa ridskolan (som äger sina byggnader) att bygga nytt och större. Ett ridhus till t ex. Så att man kan ha tävlingar inomhus på vintern. Det som finns är för litet för större än klubbtävlingar.
Och ett nytt stall. Det stall som finns skulle inte ha fått byggas med dagens regler.
Jo förresten. Gissa vilket som behövde mest pengar från kommunen av dessa två projekt?
(Jo, de får gärna bygga curlinghall. Men på samma premisser som ridskolan behöver stöd, och inte istället för.)
Cecilia du bor väl också i en metallstyrd kommun? Just stall verkar samhällsfarliga i vissa kommuner. Vad kan hända om kvinnor och flickor får goda förutsättningar för att utöva hästsport?
Det är många frågor som jag ställer mig när jag läser vad kommunerna satsar pengar på.
Skicka en kommentar