I maj 1980 fick jag mitt första recept på försommarsaft. Det var fina Birgitta i Bälgviken utanför Eskilstuna som visade mig hur hon varje år gjorde fläderblomssaft. Den saften är som att dricka hänryckningens tid mellan hägg och syren.
Vid älvens strand växer inte flädern. Den är inte kvistfri nog att klara av vårt klimat. Därför hittade jag på en egen försommarsaft den första sommaren här.
Jag plockar två liter svartvinbärsblad, tar skalet från en citron och skivar två limefrukter. Jag häller över en och en halv liter kokande vatten och låter allt stå till nästa kväll. Jag silar bort allt ur vätskan och pressar ur saften ur limen. Sen rör jag i socker efter behag och något kryddmått citronsyra. Saften förvaras i kylen. Den håller dåligt om man inte fryser in den.
Nu till något helt annat.
Jag vill tacka alla er som skriver kommentarer till mina inlägg. Tack, Jane och Kajsa-Stina som kommenterat denna vecka. Jag hinner inte alltid att svara så fort som förr. Bry er inte om det fortsätt att kommentera för alla era åsikter är viktiga. Möjligheten att vi kan kommentera det vi läser i varandras bloggar är verkligen viktig. Den ger relief åt alla inlägg.
Jag är fortfarande glad över alla dessa fina möten som jag har haft med mina läsare, de bloggare som jag läser, och det gäller både fina möten på kafé och kommentarerna på nätet.
2 kommentarer:
Tänk att kära mor förmedlade så mycket positivt! Så mycket som var gott.
Ja, B var en människa att lära av på många sätt. Eller hur?
Skicka en kommentar