Varför provocerar dagens fattigdom

(Man behöver inte vara fattig för att leva av statliga bidrag. Även de som bor på Haga slott, en bostad som staten gav till kungahuset, är försörjda av skattebetalarna.)Igår läste jag Malin Ullgrens artikel om fattigdom nu finns den här på nätet. Hon sätter ord på vad som surrat i mitt huvud sedan jag lyssnade till Medierna. Det är ett radioprogram som görs av ett bolag utanför radiohuset och som utan tid eller noggrannhet granskar medierna. Denna gång liksom veckan innan skjuter programmet sig i foten.


Bakgrunden är att P1 har sänt flera radiodokumentärer om att vara fattig i dag. I en av dokumentärerna framträder en ung tjej som lever av tre olika timanställningar. Men hon får aldrig tillräckligt med timmar, inkomster, för att hon både ska kunna bo och äta. Hon är ung och kämpar på med att söka olika jobb och samtidigt ansöker hon om försörjningsstöd. Hon får varken det jobb som hon provas för eller några pengar från kommunen. Hela tiden oroas hon över att hon inte ska kunna betala sin hyra och bo kvar i sin etta.


Det dokumentären inte berättar är att ettan är en bostadsrätt i Malmö. Vilket är synd. För detta är en verklighet för många unga människor . Jo, att de tvingas köpa en bostadsrätt för att ha någonstans att bo. En lägenhet som räknas som en förmögenhet. När de inte har inkomster så att de kan klara sig måste de sälja sitt hem innan de kan få stöd av samhället. Och då är de bostadslösa.


Ett bra tips till kommuner som vill slippa betala ut försörjningsstöd är att bara ge bygglov till bostadsrätter och egna hem.


Men frågan är finns det fattigdom i Sverige? Ja, säger jag som lyssnat till min mammas minnen från 1930-talet under hela min uppväxt. Då ansågs familjerna fattiga om de inte kunde köpa scoutdräkter till sina barn. Vilket idag är, att föräldrarna inte kan låta sina barn vara med i den fritidssysselsättning, som grannbarnen deltar i.

För att ta ett exempel. Eleverna vid Kulturskolan på Lidingö måste betala 1 700 per termin för att delta i musikundervisningen. Varje familj måste betala 3 400 kronor och instrumenthyra på 700-1 000 kronor. Här i Luleå är musikundervisningen utan avgift, men instrumenthyran på 700 kronor.

Familjerna på Lidingö måste tjäna mer pengar än de i Luleå innan de kan klara av att betala för att barnen ska lära sig att spela ett instrument. Är en familj fattig på Lidingö, men inte i Luleå med samma inkomst?


En stor del av den fattigdom vi ser beror på att socialförsäkringssystemen inte har de pengar som krävs för att stödja alla dem som behöver det. Dessutom lever många familjer i det kaos som 1990-talskrisen skapade, än. Många betalar fortfarande på bostadsrätter och hus som banken lät sälja. De lånen har ingen låg ränta. Och så länge lånen finns kvar kan de oftast inte få varken ett förstahandskontrakt på en hyresrätt eller ett lån till en annan bostad.