Rea

I år är det rea på tillit. Ja, billigt är det att använda skattepengar till lyxrepresentation och att lura till sig bidrag för ungdomsverksamhet. Det är inte nytt att makthavare blir fartblinda och inte fattar vad det kostar att slösa med skattepengar. Ja, det är ju inte bara pengarna som rinner ut i ingenting. Dyrare för oss som samhälle är, att vi förlorar förtroendet att skatterna förbättrar livet för alla.

Det borde SSU:s revisorer veta. Nu när ännu en förening och distriktet ska ha lurar till sig hundratusentals kronor för utbildningar som aldrig har blivit av.

Detta att fixa och trixa med medlemsantal och utbildningar är inte heller någon ny innovation. Där jag växte upp var det flera av de största ungdomsförbunden som höll på med samma sak. Fixade disko där inträdet också var en anmälan om medlemskap, tog skolkataloger och anmälde hela klasser så att de vann medlemsvärvningstävlingar, ja, det fanns massor som skedde helt öppet och som ingen vuxen lade sig i. Sen kom olika granskningar och det borde ha tagit slut. I alla fall om politikerna värnar om tilliten i samhället.

En annan diskussion som kommit upp denna vecka efter Lulekalaset är hur och varför de stora stadsfesterna tappar publik. Fyra lokala arrangörer ger sin syn på hur en festival skulle kunna nå fler och innehålla mer.

Det ska bli mycket spännande att se om något händer. Om vi upptäcker att allt är förändrat nästa sommar.

Men nu är det fortfarande sommarlov för alla som ska studera i höst. Om de får någonstans att bo. Aldrig har fler börjat läsa på Luleå tekniska universitet, aldrig har fler varit utan bostad. Till och med gymnasieeleverna i Kiruna har svårt att få bostad. Läs om hur det är att bo i Abisko och vilja fortsätta på gymnasiet.

Köerna till studentbostäder över hela landet är rekordlånga. Vilket säger en del om vad arbetsmarknaden kräver. Det finns inte samma arbetsmarknad för unga utan en examen som det fanns bara för några år sedan. Här i Luleå finns det chans att få ett studentrum efter en termin i de största universitetsstäderna ska man ha stått i kö sen högstadiet.

Det blir lite skevt när det inte är dina studieresultat som avgör om du kan börja studera. När du antingen måste vara uppväxt på rätt plats, eller kunna köpa en bostad om du ska kunna påbörja dina studier.