söndag 6 april 2014

Ingen dikt, bara verklighet

Det finns en känsla av overklighet när morgonen börjar allt för tidigt. Blått ljus kommer krypande från öster, fåglarna tar sin första flygtur mellan taket på Norrbottensgården, telefontrådarna och de stora mörka granarna. Celina trampar runt på farstubron och vill inte ta steget ner till de hårda isiga snöresterna på marken.

Men det är verkligt, vanligt och vardagligt.

Jag håller på att läsa fyra nya böcker. Reportage som handlar om hur verkligheten överträffar dikten. Och av en händelse såg jag en dokumentär som berättar exakt samma sak. I en roman skulle aldrig dessa män som tar sig rätten att stjäla från oss alla kunna vara trovärdiga.

I dokumentären berättar olika personer inom hedgefonder om hur de som tjänar mest pengar alltid arbetar med insidertips. Det är hela förklaringen till hur dessa män bygger upp sina förmögenheter. Brott, olagligheter och mutor. Ändå är det bara några få som åker fast. Dessutom får vi veta att det finns ett lagligt system där mäklare för samman anställda på viktiga börsbolag med fondmäklare för att de ska kunna utbyta informationer. Bara det inte är nyheter som påverkar börskursen...Genom detta system kan dessa möten kallas lagliga när de naturligtvis inte är det. För 5000 dollar kan en hedgefondchef gå ut med en inköpare på Google och få informationer...när han sedan köper aktier efter mötet är det svårt för FBI att bevisa att han fick uppgifter som är olagliga.

Det slutar med att FBI avlyssnar alla som är inblandade i två hedgefonder och alla som de träffar. Det är bara genom denna avlyssning och genom att följa köp- och säljorder som vissa personer kan ställas inför rätta. Det tar 6 år innan rättegången är avslutad och en dom kommer. Då får de som gett FBI uppgifter straffrihet och får behålla sina förmögenheter. Så trots att en av dem byggt upp en förmögenhet på 9 miljarder dollar helt olagligt så kommer han undan. Det kallas rättvisa.

Mina reportageböcker skildrar ungefär samma grupp med män men ur helt andra perspektiv. Det spelar ingen roll om de trampar på New Yorks gator eller i Honkongs gränder. Det är ingen skillnad om de beställer  torr champagne i Paris eller London, om deras kontor finns på Manhattan eller Gustavs Adolfs tog. Det är som om de alla kopierats ur samma bok.

Passa på att se Fånga en finanshaj idag det är sista dagen som den finns på svt.play.

Jag återkommer till reportageböckerna.

2 kommentarer:

Eva Swedenmark sa...

Eva, så intressant och så skrämmande.

Granne med potatisodlaren sa...

Ja, det är verkligen intressant hur de män som har Armanikostymer och skor sydda i London klarar sig utan en fläck.

Jag tänker osökt på den kvinnan som arbetat på f-kassan i 40 år som förlorar sitt jobb för att hon har tagit fram en uppgift till en familjemedlem. Att det är sant förstår jag när andra förlorar sina löneökningar om de skriver ut en blankett.

Som sagt det är skillnad...