Den främmande mannen var en skärgårdsfiskare, bilden av "ubåten"var tagen på en annan plats en annan tid, de helikoptrar som är helt avgörande för att undersöka vad som finns i vattnet, finns på ett flygmuseum vid Göteborg, det finns en nederländsk ubåt vid kusten, så här kan vi räkna upp allt som inte är vad det synes vara.
Igår pratade en man om budgetubåtar, i en annan tid pratade man om psykologiskt försvar. Kunskapen om att alla ubåtsjakter från och med U137, hösten 1981, fick den svenska befolkningen att bli ordentligt rädda. Rädslan föder krav på ännu mer försvar. Och om hökarna får bestämma blir vi medlemmar i Nato, helst igår.
Frågan är vilket som skapar mest fara, rädslan, medlemskapet i Nato eller de enorma neddragningarna inom försvaret?
Eller skulle vi kunna mötas inom de internationella samarbeten som vi har haft? Alla dessa samövningar mellan Ryssland och Partnerskap för fred?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar