Igår såg jag den häftigaste månen som jag har sett i hela mitt liv. Jag trodde inte att det fanns röda månar på riktigt.
Jag har haft lov från datorn i några dagar och tänkt på annat än det som brukar dyka upp när jag hamnar vid skärmen. Som att Stella the cat far som en kanonkula överallt och drar med sig allt hon springer förbi. Swisch där för ett glas, swisch där för en blomkruka och så är det hela tiden.
I morse rusade hon ut mellan mina ben och jagade allt som rör på sig i vinden. Det är snöfritt längs med södersidan på huset och under altanen. Där gjorde hon sina snabba utspel mot sömninga flugor och löv men allt kom undan. Väl uppe på altanen kom en något tilltufsad, lerig och våt katt. Nu sitter hon surt och tvättar sig i ett mörkt hörn i köket.
Vi är rädda för att hon ska fara ut på vägen nu när snön är rutten och trots det djup. Det är ju mycket lättare att springa efter allt som rör sig när man har fast mark under tassarna.
Annars är det aprilväder igen. Snöflingorna dansar i vinden och solen syns bakom molnen. Jag hade hoppats på regn. Då hade snön runnit lite snabbare ner mot älven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar