Varför ser vi inte att de är lika oss?

En morgon som alla andra, men en morgon i maj som känns som om vi inte hunnit längre än till påsk. En vanlig majmorgon så skulle vi kunna njuta av doften från äppelblom i år är det långt kvar.

Nej denna vecka har vi fått njuta av hagel och snö!

Visst är det konstigt att den ganska varma vintern och våren har blivit till en långsam kylig vintervår.

Nog snackat om de isande vindarna vid Bottenviken.

Jag undrar om ni också har läst om de gömda slavarna som finns överallt i vårt land? Första gången som jag hörde talas om att arbetsgivare i Sverige spärrae in sina anställda och gav dem en tjuga i timmen var när ett städbolag i Luleå avslöjades.

De hade lurat fattiga eu-medborgare att de skulle få vanliga jobb, men när de kom hit så var jobben allt annat än vanliga för oss som bor här.

De fick städa 15 timmar per dag och betala för att arbetsgivaren förvarade dem i ett utrymme på natten. De fick betala för bilar, bensin, rengöringsmedel, moppar och trasor. Dessutom hade företagets ägare samlat in alla pass.

Allt avslöjades i och med att företaget började städa när det fanns andra i lokalerna. Då kunde de anställda larma om hur de hade det. Då blåste det iskalla vindar genom stan.

Hur kunde detta pågå utan att vi märket vad som sker?

Nu har Niklas Orrenius, en av landets främsta journalister, följt med ner i underjorden där människor med arbetstillstånd, sliter som slavar på restauranger och med städjobb för en spottstyver. De har inte en chans att slåss för sina rättigheter.

Var finns de myndigheter som har ansvar för arbetstillstånden, arbetsmiljö och var är de fackliga organisationerna?

Var är polisen och åklagarna? Varför kan detta pågå år efter år?

Ett exempel som jag aldrig glömmer är ett besök i Näsbyparksskolan. Randi Mossige Norheim från Sveriges radio besöker eleverna som berättar om de personer som finns anställda i deras familjer.

En elev berättar att i hans familj finns det en städerska som bor i källaren. När Randi Mossige Norheim frågar vad städerskan heter så säger han att det behöver han inte veta. Han behöver aldrig prata med henne.

Det finns så många exempel på att vårt samhälle har blivet ett som tillåter slaveri och utnyttjande av fattiga människor från andra länder. Varför?

Varför ser vi inte att de är lika oss?

Kan det vara att vissa arbeten inte räknas? Utom som avdragsmöjligheter!