Skärvan på bilden hittades för hundra år sedan. Krukmakaren som satt och drejade den levde för mer än 2 000 år sedan. Jag var där och tittade för mer än ett år sedan.
I den lilla staden Grosetti. Huvudort i södra Toscana. På muséet fanns tusentals skärvor från etruskernas tid. Trots det har en arkeolog lagat det ena hörnet. Så var det med många av de vackra skärvorna som prydde glashylla efter glashylla.
En ambitiös arkeolog hade, då för länge sen, ambitioner att visa hur det hade sett ut. När alla fat och krukor var hela. Nu finns det ingen som lagar spruckna kärl. Det finns ingen som tror att de kan laga brustna verk. Det blir bara fel. Det är ingen som tror att vi kan lära oss något av gamla skärvor som står uppradade på nyputsade glashyllor.
Men skönheten som finns i varje krukskärva kan ingen glömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar