tisdag 17 november 2009

Svanarnas parlament

Jag hör svanarna debattera på andra sidan älven. De tar sig ton och lägger mycket kraft bakom orden. Jag smyger ner genom Amandus skog. Inte en enda av svanarna har stannat kvar vid vår strand. Långt borta vid Avans färjeställe hörs ett plask. Det är där de ställer sina frågor till varandra. Hur ska de överleva i den kalla, fuktiga höstnatten. Det är alldeles grått när jag börjar promenera längs med älven. Ljuset försvinner mer och mer. När jag har hunnit fram till potatislanden har himlen färgats blå. Klockan är halv två när det blå ljuset djupnar och natten kommer krypande. Det är helt magiskt att kunna upptäcka dessa få blå stunder nu när det vardagsgrå tar överhanden. Luften var mjuk, fylld av väta och kändes som en lyxig hudbehandling. En härlig stund mitt i höstmörkret.

5 kommentarer:

Jenny L sa...

Blåstunder låter som en underbar flykt från det vardagsgrå - med lyxig hudbehandling dessutom. Här är det mest gråstunder i det redan vardagsgråa. Men till helgen kommer solen, sägs det...

Granne med potatisodlaren sa...

Hoppas på sol. Nu har vi tittat på gamla Agatha Christie filmer och druckit Anastatia-te från Paris. Mys, säger jag, - Det ordet finns inte, säger min 18-åring.

Jenny L sa...

Då kontrar jag med ordet "myspys"!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

"Jag smyger ner genom Amandus skog" - det är så poetiskt och jag kan riktigt se dig dig där längs älven.
Vad kul med din dotter och mys - min son hade synpunkter nyss på det ordet, döttrarna och jag myser i alla fall fortfarande!

Granne med potatisodlaren sa...

Det är en liten skog för små Amundusar.