Ljuset syns allt tidigare på himlen. I morse försökte jag fånga de första stråken på himlen. Men nej! Kameran ville inte vara med. Kylan, eller mörkret? Ja, den som visste det.
Nu vill jag inte vara med längre tänker jag när kylan bränner om benen på väg till brevlådan. Det räcker. Tänk om vi kunde får lagom många kalla grader så att vi kan vara ute och njuta av de underbara soliga dagarna vid älven. Då kan jag inte låta bli att kolla på "langtidsvarsel" på yr.no. En glädjeprognos. Både sol och vårliga temperaturer det lovar de norska meteorologerna.
Tålamod och tjocka kläder.
Det är dagens ord.
3 kommentarer:
Som jag längtar till landsbygden! Vara så nära naturen. Sådan underbar morgonsol du ger mig Eva! Så vackert den smyger upp bak dina snötäckta stug- eller bodtak. Jag behöver den där tystnaden som finns i sådana landskap. Jag får bryta upp från storstan om några år, så får det bli, jag ska bli månskensbonde, ha lurvig stor hund, fin stark häst, en gammal bil utan massa elektronik, en spark och massa ved, sedan är jag redo:)
På "vädret" berättade en lulebo att hon var lycklig för det var bara tjugo kalla grader idag, så hon skulle vara ute lite med sin häst. Stor skillnad på Sunderbyn vid älven o själva Lule tydligen. Stackars Eva. Vi har klarblå himmel och sol tredje dagen i rad, men minus 16. Tycker det är för kallt.
Jane du är välkommen. Men jag tror att det inte riktigt är som man hoppas när man flyttar ut från storstan. Det blir långt till kultur och vänner som mycket ofta tror att det är längre från storstan än tvärtom.
Ja, Maria, idag var det stor skillnad. Här höll temperaturen sig un der minus 25 ända till nu. Kalldimman steg och försvann och nu är det minus 18. Så härligt att gå ut och se all gnistrande frost och snö.
Skicka en kommentar