På torget vid hamnen står julgranen kvar. Här kan alla som vill dansa. Ja, dansa på skridskor. I ett litet rött tegelhus granne med bankpalatsets strama bruna fyra våningar finns Christer Lingströms Bistro. Där fladdrar marschallernas lågor i den nollgradiga vinden (jag skulle kunna skriva ljumma vinden, efter snöstormen på Kallax flygplats).
Utanför hotellet står stolar och bord på rad. Det är ljusgrått, lilagrått och så helt plötsligt lyser himlen mörkt turkos över Mälaren. Ett annat ljus. En annorlunda l'heure bleu. Mörkret kommer snabbare. Och morgonens ljus dröjer än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar