Då var det liljekonvaljdoft som fanns i små flaskor hos färghandeln. De var prydda med en vacker liten bild, blommorna och bladen låg i kors, och under skruvkorken fanns en liten plastplopp som nästan var omöjlig att öppna.
Är det någon som minns? Smaken av liljekonvalj i munnen, oavsiktligt söt och bitter, som kändes när jag bet upp platsskyddet, känns fortfarande på tungan när jag böjer mig ner mot vasen med blommor.
Sen upptäckte vi Diors version av skogsblomdoft, Diorissimo, och då var jag 15. Vi önskade oss den tjusiga flaskan och tjatade om att få åtminstone en tvål.
Min fina mormor kom med talk i en plåtburk från England. En burk som jag mycket länge hade vid sidan om min säng. Det var bara att ta lite talk i händerna, stryka lite på armarna och känna doften av skog och vår. Yardley tror jag att det stod på locket.
Drottningens hovleverantör av hygienprodukter enligt deras tjusiga reklam. Den fanns på asken med tvålar som min mamma bar hem från en resa till London. Tre, stora doftande, vita ovala, tvålar som länge fick ligga bland lakan och örngott.
Fortfarande ryser jag med välbehag när jag provar att spraya Diorissimo i parfymbutiken på flygplatsen. Det är som om det som jag minns med glädje stiger fram ur de dunkla vrår där minnen väntar. Det är doften av pepitarutiga tyger, platta skor, sidensjalar och pärlhalsband. Den känsla som Kerstin Thorvalls Boken till dig ger. En lätthet.
Vita tunna gardiner som sakta rör sig i vinden när den första sommardagen händer, när hela världen är grön.
3 kommentarer:
Visst minns jag de små parfymflaskorna Eva! Det var så spännande; inte alls självklart att det bara gick och köpa. Och sedan använda. Hade inte blivit informerade av varken konsumentverket eller reklam. Så mycket var annorlunda då. Visste så lite om de vackra kvinnorna som använde parfym.
Doften av liljekonvaljer är helt berusande, underbar.
Dofter har verkligen en nästan magisk förmåga att förflytta en bakåt i tiden och väcka upp minnen från förr...
Dofter ger starka minnesbilder. Det är fascinerande tycker jag. Jag som gillar olika dofter undrar ofta över vilka som överlever mer än en säsong. Diorissimo lever sen 1956. Det är ganska länge.
Skicka en kommentar