I morse kom tidningen som vanligt. I den finns ett reportage om Ellas pappa. Ella var 16 år på nyårsdagen när hon dog i en skoterolycka.
Här är det. Ett ovanligt reportage.
_________________________________________________________________________________
Sen tänker jag på Tintin. Eller egentligen inte på honom utan på Belgiens förhållande till Afrika. De flesta som skrek högst, när Behrang Miri flyttade seriealbumen från 10-13 års avdelningen på biblioteket på Kulturhuset i Stockholm till Serioteket, har ingen aning om att Belgiens kung ansågs sig äga Kongo och alla naturtillgångar som finns där. Detta innebar att belgiska legosoldater skapade något som kan jämföras med nazisternas koncentrationsläger över hela landet. Människoliv var inte värda något. Inte ett skvatt. Allt som gällde var att ge Kung Leopold II stora rikedomar.
En roman som skildrar detta är Mörkrets hjärta av Joseph Conrad.
Det finns problem med äldre litteratur. Speciellt barnböcker som innehåller den tankevärld som gällde då, när böckerna skrevs. Böcker som vi aldrig skulle läsa för våra barn nu. Ingen skulle ta fram böcker skrivna efter 1933 i Tyskland med nidbilder av andra än arier. Men Tintin skriven i samma tidsanda kan vi inte diskutera?
En krönikör som problematiserade etablissemangets reaktioner
är Carlos Rojas i Aftonbladet.
Det där omedvetna undrar jag över och tänker på. Vilket inte Björn Wiman i DN gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar