Utan karta

Lite tevatten och tre akvarellfärger. Paynes grey, rå umbra och bränd sienna. En helt ny plats. En karta över det som inte finns.

Dit vill jag fara.

Ser ni alla små öar som är mål för alla våra söndagsutflykter?
Ser ni foten som kickar upp mot den höjda näven?

Jag undrar om vattnet i bassängen där till vänster är varmt ända in i oktober?

Ja, hur är det där i landet som inte finns?

Lugnt.

Inte långsamt. Fyllt av goda idéer som människor har tid att utveckla. Fyllt av vuxna som tar ansvar. Fyllt av ro som ger alla rätt att utvecklas till det de vill.

Fullt med kreativitet som bubblar och fräser. Omfamnar och öppnar upp.

Och

Inga hierakier. Nej, inga hierakier.