tisdag 3 november 2009

På en bänk

Här borde jag sitta oftare. I allt det bleka. Det är som om bristen på klatschiga färger gör bilden och tiden tydligare. Nuet blir verkligt. Det finns ett utrymme att stanna upp. (Bra tips: Glöm mobilen.)
Det var inte ett långt ögonblick nere vid älven, lite kallt när man satt stilla, men stillheten gav vila. Nya krafter att försöka ändra på saker. En koncentration.
Lunchen intogs i skolmatsalen, och tiden tappade jag bort precis som vanligt.
Vardagsprat, kaffebryggande, bulltuggande och skratt. Jag kanske hittade igen den(tiden) i möten med människor runt matbordet.

2 kommentarer:

Evas värld sa...

Nar jag sag bilden pa min lilla dator var den blekt gra och nedtonad men pa den dator jag skriver pa nu OBS en utan prickar!!! ar fargen bakom den gra banken mustigt hostrod, valdigt vackert i bada varianterna!!!

Granne med potatisodlaren sa...

Det där med att färgkalibrera skärmar är en konst som är svår. Inte något som jag är haj på. På min bild är det bara grenarna som är lila, som i verkligheten.