Tankar och funderingar från Luleälvens strand. Världen är aldrig långt borta från livet 10 mil söder om polcirkeln.
tisdag 26 januari 2010
Det är en orre
Varenda år sedan 1986 när jag kom upp till Luleå har de duktiga parkarbetarna i Luleå gjort en snöskulptur i form av ett vilt djur som lever i Norrbotten, till barnen. Den är en enorm iskana på baksidan där både barn och rusiga nattvandrare far på ändan.
Ikväll var det inte inte lockande att kliva upp för trappstegen Det blåser halv storm och snön driver. De har lovat en halvmeter snö i natt. Då känns naturens krafter ordentligt.
Det är så fint i parken med alla ljusgirlanger, snöskulpturen och Domkyrkans torn. Snett emot finns stickkaféet. Jag satt och räknade maskor tillsammans med mina vänner i någon timme. Sen räckte inte synen till. Hämtade yngsta dottern i stan. Hon tog över ratten och körde hem efter alla trafikregler. De är så, de med nytagna körkort; Ordentliga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag har aldrig tidigare sett en så fin orre. Positiva Luleå kommun! Det här är både fint att se på och trevligt för alla som gillar rutschkanor, små och stora.
Jag blev så glad när jag kom in till stan och den stod där. Vi har haft så kul med flickorna genom åren när vi åkt kana och gått på Statt och druckit varm choklad.
Jag har tänkt det ända sen orren kom upp, och senast idag att djuren i parken är ju helt fantastiska! En stor eloge till kommunen, som för vidare en så bra tradition! En extra eloge till skulptören!
Ja de är verkligen skickliga våra parkarbetare!
Hälsningar Maud
Vilken fin skulptur! Och nu är det din tur att få skjuts ibland...
Bara stormen lägger sig ska vi åka in och prova kanan.
Skicka en kommentar