Ett helt hus på Garnisonen i Boden fyllt med saker från golv till tak. Vi såg bara en bråkdel. Hittade två fina porslinsskålar som jag tänkte köpa. Vände ryggen till. Sen hade de vandrat hem med någon annan.I min väska fanns till slut kritor, en kopparbrosch, skål för senap i pressglas, sen hittade jag inget mer. Det fanns massor som gömde sig undan min blick. Får ta och återkomma med en ny blick och andra tankar. Det gäller att kunna se. Jag såg inte mycket. Det krävs loppisövning.
8 kommentarer:
Din bild -och text- påminner mig om att "ta vara på" inte är att "låsa in" (t ex i skåp)utan en fråga om att göra det mesta av möjligheterna. Såsom t ex att betrakta världen ur ett senapsglas! Jag skulle kunna sitta och titta på den här bilden i evigheter.
Jag älskar att fynda på loppisar - din bild: den är fantastisk!
Tack, nu är bilden ännu bättre när jag får se den med era ögon.Hade behövt lite hjälpögon igår.
Å vilken bild! Och vilken fantastisk hemsida du har, har glömt att påminna om det. Har du collagen kvar!?
Jag har fyra olika collage kvar. De som finns på hemsidan finns kvar bägge två. De är ramade 30 x 30. Bilderna på hem sidan är lite beskurna.
Underbar bild! Att se världen genom ett glas gör att man ser klarare... jag tog fram alla gamla ensamma vackra vinglas och satte ljus i dem när vi hade födelsedagskalas tidigare i veckan. Vackert ljusspel fick vi på bordet.
Glas och porslin är vad jag tittar efter på loppisar men jag tycker det är svårt att göra fynd i Stockholmstrakten.
Tack både Maria och Lena för att ni ser min bild. Gamla udda glas blir jag glad av. Med ljus i ännu bättre. Skålarna som jag missade sitter som en tagg fortfarande. Men nya dagar nya fynd.
Nej i Stockholm är jag dålig på att hitta fynd. Här är det oftast Röda korset som är bäst.
Skicka en kommentar