Snön ligger kvar men snöbudgeten är slut. Då började jag tänka på att vi kan se på skattekronorna på flera olika vis.
Våra skattepengar kan ha direktkontakt med snön. Ja, så där som vi gjorde före 1980. Kommunen fick in skattepengar från staten. De använde pengarna till att köpa in snöröjningstraktorer, personal som arbetade på schema dygnet runt och till hyra för lokaler. De hade extra maskiner som står i reserv för att kunna röja snö och sköta parkerna även om något går sönder eller det blir snöoväder. Personalen arbetade med parker och vägar på sommarhalvåret. Det fanns ingen priskonkurrens. Skattekronorna gick till snöröjning på vintern och buskar och asfalt på sommaren.
Skattepengarna används för att köpa in snöröjning. Det gör de flesta kommuner idag. En avdelning på kommunen använder pengarna för att köpa in så billig snöröjning som möjligt. De köper också in parkarbete och vägskötsel av andra bolag. I och med att det lägsta anbudet måste antas har företagen ingen chans att ha extra traktorer som de kan använda om det kommer stora mängder snö. Det finns ofta inget utrymme för arbetsscheman som rullar dygnet runt. Så här har det sett ut sen kommunerna började köpa in tjänster.
Skattepengarna används för att köpa in snöröjning och öka tillväxten. Nu har något hänt. Skattekronorna har ändrat skepnad. Nu är verksamheten i kommunerna till för att öka storleken på ekonomin. Kommunerna köper fortfarande in snöröjning av olika bolag. De måste fortfarande anta det lägsta budet. Men sambandet mellan snön och skattekronorna är brutet. Bolagen som säljer snöröjning är inte i huvudsak åkerier och traktorägare. De är aktiebolag som har avdelningar som köper in snöröjning.
Skattekronorna används för att öka tillväxten och för att snön ska röjas bort.
Här är vi nu. Skattepengarna används för att bilda bolag som köper in snöröjning av andra bolag. Pengarna används för att hyra maskiner och personal.
Skattekronorna går till en kommunal avdelning som bildar ett kommunalt bolag. Det kommunala bolaget skapar en avdelning som köper in tjänsten att köpa in snöröjning av en entreprenör. Det privata inköpsbolaget skapar inköpsunderlag och lämnar ut en förfrågan. Svaren går sedan till det kommunala bolaget som väger de olika anbuden mot varandra. Några anbud antas. De bolag som ska sköta snöröjningen köper sedan in arbetet av andra bolag. Dessa bolag köper in tjänster från traktorägare.
Nu finns nästan inget samband mellan skattekronorna och snön. Men skatterna genererar vinster och ekonomin växer.
Snön den ligger kvar på trottoarerna.
2 kommentarer:
Jag blir alldeles snurrig i huvudet av alla turer. Men när jag hör om att kommunen ska ha egna snörörjare, egna maskiner etc, då känns det helt rätt. Vi skattebetalar samlar in pengar för att ha våra egna snöröjare, kan det bli enklare?
Jo, eller också kanske vi ska skapa oändligt många tjänstemannakedjor för att köpa in snöröjningen? Det höjer bruttonationalprodukten mer än snöröjning.
Skicka en kommentar