tisdag 2 mars 2010

Lite vår- och barndomsnostalgi

Vårromantiker i storstan har helt rätt. I början på mars brukar snön ha försvunnit. De fina knotiga träden finns på Karlbergsvägen. Då för två år sedan gick jag och vandrade runt hela Vasastan. Jag var inte säker på om min mamma skulle bli bra efter en operation. Men den härliga solen kom och trottoarerna runt Sankt Eriksplan fylldes av fastlagsris.
I hörnan Torsgatan/Karlbergsvägen öppnade ett häftigt galleri i Byléhns lokaler.
Ja, minns ni Byléhns? Butiken med automatförsäljning? Hur man kunde slå ett nummer med en nummerskiva och då stannade karusellen med smörgåsar, mjölk, dricka, matportioner och man fick stoppa i pengar. Sen öppnades luckan och kvällens inköp var avklarat.
Jag stod på andra sidan gatan hela min barndom och kikade på de "stora" som fick använda automaterna. Väntade på bussarna mot Råsunda.
Nu rullar tunnelbanetågen till Västra skogen, Solna Centrum och Näckrosen.
Solna är inte många minuter bort. Inte många tankar bort.

4 kommentarer:

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Har inga barndomsminnen av Stockholm, men fråga mig om affärerna i Sundsvall, åh Frans Pettersson, Dahlmans där det fanns hiss med hisspojke och Bevés... Klart lysande ställen för flärd i min barndom

Granne med potatisodlaren sa...

Hiss och hisspojke, det slår nog en varuautomat, eller hur?.
Det är konstigt när jag hamnar på ställen där jag inte har vandrat på många, många år. Helt plötsligt finns den där, tiden, helt närvarande, när jag står på samma ställe, som för 40 år se'n. Det är bara bussarna som slutat rulla.
Har lärt mig ett nytt ord idag. RUT-avdrag, det som förr var pigavdrag. Varför kan de som köper service till sina bostäder inte betala fullt pris, när vi betalar fullt pris för skötseln av bilen?
Tjohej, nu ska jag sluta tänka på skatteöverföringarna från fattiga till rika.

Victor Estby sa...

Vilken fin Stockholmspromenad du bjöd på! Tack för den! Själv åkte jag ofta i nedre tonåren till innerstan från min förort och gick omkring ensam i timmar och tänkte att det här är min stad och här kommer det alltid finnas något nytt för mig att upptäcka. Och så ser jag fortfarande på min barndomsstad.

Granne med potatisodlaren sa...

Tack Victor. Din barndomstad och min är en stad att upptäcka på nytt och på nytt. Den har också blivit mycket större på något märkligt vis. Eller mer? Jag hittar hela tiden nya saker att se.