Varje gång jag tittar i ett skåp i mitt hipp-som- happstädade kök hittar jag helt bortglömda ting. Idag fann jag en lite ask med kylskåpspoesi. Kommer ni ihåg när vi som ville vara lite kulturella tog med oss dessa små ord. Ja, när vi blev hembjudna till våra vänner fick de en låda i plexiglas fylld med platsbitar med ord. Istället för blommor, sa vi. Ord som aldrig vissnar. En lek på den vita kylskåpsdörren. En uppmaning att använda mitt språk. Barnen älskade att använda orden som byggstenar. Hela kylskåpsdörren blev ett slott.
Vi renoverade inte. Vi byggde världar med hjälp av magnetiska ord. |
|
|
|
| |
|
4 kommentarer:
Minns! Älskar ditt uttryck hipp-som- happstädat!
Ser du det framför dig? En städning som aldrig tar slut. Men det är kul att hitta igen kvarglömda saker.
Snö ger vemod. Längtar efter vatten. Njuter av en mäktig tystnad. Hör en viskning av morgon och tänker på äventyr jag skall finna.
Ja, Jenny det är kul att flytta omkring orden och hitta nya tankar. Fin vers som passar bra på denna morgon i april.
Skicka en kommentar