torsdag 21 oktober 2010

En överraskning

hittade jag i morse. Klev in på lilltoan och fann att den numera har ett vitt tak. S har hunnit stryka taket med kvistskydd och måla ett varv. Vilken skillnad det blir när de mörka furutaken blir vita.



Piggade upp den kalla morgonen. Jag hade ingen lust att läsa på displayen som visar minusgraderna utanför köksfönstret. Det är kallt nog att kliva ut i mörkret. Hur många kalla grader det var? Åtta.

4 kommentarer:

Maria Moln sa...

Vad snäll hon är din dotter. Fint initiativ tycker jag. Hälsa!

Granne med potatisodlaren sa...

Det blir så fint och ljust. Jag ska hälsa.

Jenny Lindgren sa...

Snyggt! Ja, furu ska målas vitt.

Granne med potatisodlaren sa...

Helt rätt. Nu får vi ta nya tag med rollern. Alldeles för många tak hos oss äter upp det milda höstljuset.