Men vem var hon?
Denna blonda kvinna i svart dräkt och med ett oändligt långt pärlhalsband. Jag tycker att jag ser en tillbakahållen styrka och en trotsig blick.
Hit men inte längre.
Integritet.
Var hon lärarinna från seminariet? Var hon dotter till biskopen?
Gick hon hemma i familjens träslott bland strutsfjädrar och tunga sammetsgardiner?
Det finns massor med frågor som jag ställer mig när jag tittar in i hennes ögon.
Där finns ett oändligt utrymme för mina drömmar.
4 kommentarer:
Eva, visst ger dessa gamla fotografier utrymme till frågor! Och fantasin får sig en resa...
Carina, jag älskar att hitta fina gamla bilder. Nu ska jag jobba med dem i emaljverkstaden.
Och jag tycker jag känner igen henne från nutiden. Jag funderar intensivt på vem, bara.
Undrar om det är denna dams drag som gått igenom, eller om det är helt fel.
Tänk om du vet vem hon är, Cecilia? Hon är lik min mamma och mina döttrar. Det var nog därför jag fastnade för just hennes porträtt.
Skicka en kommentar