Äntligen!

Helgens häftigaste var teaterhögskolans avgångsklass "Fem på nya äventyr, av Herman Lindqvist". En föreställning fylld av ambitioner. De fem som efter tre år kan kalla sig skådespelare har skrivit sin egen pjäs. En skildring av vad politikernas ord egentligen har för betydelse.

Föreställningen börjar med att alla får lära sig hur en fördelning enligt vår regerings koncept kan gå till när vi ska sätta oss i salongen. Varför ska vi som köpt biljetter få det vi väntar oss när någon med mer makt kan ge oss något annat, när de kan sortera oss?

Det vassaste och mest dråpliga är deras vänliga skildring av hur FAS 3 arbetare tvingas till både meningslöst arbete och kränkande coachning med arbetsmarknadsministern Hillevi Engström som publik. Denna scen förklarar allt om hur våra fyra regeringspartier ser på alla lika värde och på hur allvarligt det är att en stor del av arbetsmarknaden betalas av skattebetalarna samtidigt som de som håvar in pengarna hånar de som utsätts för FAS 3. Vänlig? Ja, så gullig som Hillevi Engström är kan man väl inte säga annat?

Det är inte endast samhället utanför teaterhuset som skådespelarna riktar sina strålkastare mot. Från föreställningen "Grabben i graven bredvid" i salongen bredvid citeras det slaskigaste skämtet om kvinnors och ekorrars gemensamma intresse för blanka ollon.

Äntligen, säger jag en elak skildring av var vi har hamnat idag.