Klockan fem den femte årstiden

Nu har jag inte en chans. Jag kan inte värja mig mot morgnarna och fåglarnas konsert i i ljuset från öster. Doften från den första koppen med nymalt kaffe och solens gula ljus som letar sig in genom de otvättade fönstren. Nu är det en bästa tid, en egen årstid. Den femte. Det doftar jord i hörnan mot söder och snön sjunker. Drivorna som var tre meter höga för en vecka sen försvinner sakta. Det är inte vår, men snart så.

Planteringsjord. Näring till pelargonierna.

Komihåglistan toppas av drömmen om en ny växtsäsong. Och att sommartiden börjar om en vecka.