”Skövde: En 63-årig kvinna har åtalats vid Skaraborgs tingsrätt för bidragsbrott. Hon har haft försörjningsstöd och vann i oktober i fjol 30000 kronor på lotteri, utan att redovisa vinstpengarna till socialtjänsten följande månad. Enligt åtalet har 7690 kronor felaktigt utbetalats och kvinnan har i förhör erkänt brottet. Tingsrätten bör få avgöra om fängelse är befogat, säger åklagare Anna Johansson. Påföljden kan bli upp till två års fängelse. (TT).”
Texten har jag hämtat från Andreas Cervenkas krönika på ekonomisidorna i Svensk Dagbladet. Han tar den som ett exempel på hur vårt land allt mer blir ett klassamhälle.
"Samtidigt, i en annan del av samma rättsapparat: de två viktigaste nyckelpersonerna som utreder investeringsbedrägerier väljer att hoppa av sina jobb på polisen respektive Finansinspektionen, rapporterar sajten Realtid.se."
Så fortsätter han sin text där han poängterar att inte någon fått sitt straff för de brott som de utfört på sina kontor.
"Att lyckas bli fälld för denna typ av brottslighet är nästan lika svårt som att bli träffad av en nedfallande utomjording att döma av statistiken. Därför är den också så lukrativ." Är krönikörens slutsats.
Ja, så här är det. En svensk familj som är skriven i Saltsjöbaden hos släktingar och som inte skickar sina barn till skolan kommer undan. Det finns ingen som efterfrågar barnen, istället kan rektorn glädja sig åt skolbidrag för elever som inte kräver någon undervisning. Det räcker att föräldrarna kommer med papper på att barnen har en plats på en skola utomlands. Men den familj som bor i Fisksätra och som låter sina barn gå i skolan hos mormor och morfar ett år kan räkna med att få hembesök. Och krav på både intyg från skolan och översatta betyg med stämplar från den svenska ambassaden. Annars väntar utredningar och hot.
Varför är det så här? Varför silar vi mygg och sväljer kameler? Varför kräver vi inte att vår rättsapparat utreder och drar de stora ekonomiska brottslingarna inför domstol? Varför nöjer vi oss med att de glider omkring i sina dyra handsydda skor samtidigt som studenter ställs inför rätta för att de fått ut fel studiebidrag?
Vad är mest skadligt för vårt samhälle? Det är en fråga som vi måste ställa oss. Hur många ekonomiska brott i miljardklassen har vi råd med att blunda för? Vi lever i en märklig värld påpekar Andreas Cervenka. En mycket märklig värld.
3 kommentarer:
Måtte Cervenka fortsätta att avslöja denna typ skillnad i behandlingen. han är en viktig röst.
Det är väldigt lätt att som bara vanlig civilperson känna sig uppgiven.
Eva och Cecilia det är tur att näringslivsredaktionen på Svd inte ger upp. Den har gång på gång tagit upp detta med straffriheten när stora tjuvar stjäl från bolag, aktieägare och oss skattebetalare.
Jag tror att redaktionen finns på rätt ställe för att kunna påverka lite grann i alla fall.
Skicka en kommentar