Det räcker med att snusa i luften och känna var det doftar...

Dagen innan knopparna brast

Madame, madame ni måste förstå att vi som lever här vid Côte d'Azur vi har våra kryddor som vi använder i matlagningen och de passar inte in i er menu. Och vi vill inte byta, smaker, med de andra som kommer hit utan att vi har bjudit in dem.

Ordföranden för Front National i Provence försöker förklara för mig varför hon väljer att slåss för sitt parti en solig decemberdag för 23 år sedan. Bilden är enkel och begriplig för alla; det finns recept som vi inte kan ändra. Det finns traditioner som vi inte får ifrågasätta.

Örterna i herbes de Provence växer mellan stenarna och på stränderna i hennes landskap, de är bara till för dem som har levt där i generationer. De andra som flyttar in är inte välkomna.

Nu har var fjärde röstande i la belle France röstat för att alla som inte är som dem ska hållas borta. Eller har de röstat mot makteliten?

Det finns en skillnad mellan våra politiska traditioner och Frankrikes. De har aldrig haft folkrörelser med medlemmar som samlas kring olika politiska ideologier på det sätt som vi har byggt upp vår politiska karta.

Det socialistiska partiet skapades för att ge Francois Mitterand en politisk bas inför hans presidentkandidatur efter studentkravallerna 1968. Han valdes den första gången 1981 och den andra gången 1988. Sedan 2012 har Francois Hollande valts som den andra socialistiska presidenten.

Men varken han eller hans företrädare har en bakgrund i en socialdemokratisk rörelse. De är bägge teknokrater som har fått sin utbildning på elituniversitet och de har knappast haft någon kontakt med väljarna. Traditionen bjuder inte in medborgarna till makthavarna och vice versa. Muren mellan dem är hög.

Jag tror att denna höga mur och dessa djupa klyftor som finns mellan en makthavare och en medborgare i både Frankrike och i Storbritannien, skapar en näringsrik mylla för partier som erbjuder maktlösa människor en chans att åtminstone vara bättre, än dem som är annorlunda, inte som vi.

Madame la Présidente som då drev en företag som byggde ugnar till utomhuskök hon visste vad hon talade om. Hon gav sina sympatisörer en chans att skilja ut vi från dem. Det var ju så enkelt som att bara snusa i luften för att känna var det doftar annorlunda.

Det räcker. Det är inte svårare än så att börja gå på den väg som leder mot de fasor som vi inte verkar ha förstått kan bli vår framtid.