Det är svårt att vänja sig vid att den ena dagen sitta i solen och längta efter ett dopp i älven för att vakna till dag nummer två när det bara är att dra på
vantar, sockor och en rejäl sjal. Lyssna till den hårda vinden från nordöst och vänta på att snön som yr i Haparanda och Kalix ska ta sig de sista milen till oss.
Stanna, stanna. Hela hösten vill vi ha kvar. Vi vill inte hoppa över lövens färger och jordens dofter. Vi vill njuta av den årstid när blommor blir till frö, när frukten dignar på buskar och träd. Men här springer löven och fröna förbi utanför fönstret när vinden tar ett ännu hårdare tag.
Den tar i för att slå rekord. Ett rekord vi inte vill ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar