( Rosorna är Rosa pimpinella Poppius)
Jag kände det på mig. Det var så jag tänkte.
Men nu har två engelska epidemiologer Richard Wilkinson och Kate Pickett forskat och skrivit en bok.
Jämlikhet och jämställdhet ger friskare och lyckligare människor.
Hur ofta hörde jag inte min mormor säga: Vi bodde i ett rum och kök, men det gjorde alla på den tiden. Vi hjälptes åt och umgicks. Alla hade det ju lika dåligt. Men vi var gladare då.
Jag lyssnade och tänkte : Kan det vara sant?
Ja, det var sant. När bruttonationalprodukten sprids jämnare över medborgarna blir de friskare och lyckligare. Människorna mer tillitsfulla och öppna för andras behov.
Dessutom blir alla friskare.
Boken de skrivit heter Jämlikhetsanden. Den tror till och med ekonomismens högborg "The economist" på.
Har ni också minnen från någon tid i ert liv då det verkade som de flesta levde inom samma ekonomiska ramar? Kommer ni ihåg när det förändrades?
Jag minns min uppväxt i Solna som mer harmonisk och som om de flesta hade det ungefär lika. Flytten till radhuset på Lidingö var en chock. Första frågan när jag kom till skolan i femman efter jullovet var: Vilket märke har din täckjacka?
Så hade ingen funderat i Solna.
3 kommentarer:
Har också en känsla av att det var mer jämlikt förr. Man hade en annan grundtrygghet. Mammorna var hemma och gav trygghet, man fick bra mat och hemlagade bullar och varm choklad. Jag behövde inte flytta för att inse att saker och ting förändrades, jag bytte bara skola och var den enda som hade hemmasydda kläder, medan alla andra hade Bogner täckjackor. Gissa om jag kände mig utanför. Min bästa väninna tyckte om min kappa och bytte gärna med mig.
Fram för mer jämlikhet, det ger större grundtrygghet.
På Sallyhillsvägen hade vi det lika allihopa, vi bodde i våra tvåor, många mammor var hemma, ingen hade pengar. Men jag minns otroligt mycket glädje därifrån. Det var en chock när jag insåg hur livet levdes på andra sidan Selångersån, i villorna upp mot Norra berget. Sundsvall, vilka klassklyftor jag upplevde redan som litet barn. Viken chock det var att börja GA-skolan och inse skillnaderna och också se nedlåtenheten som drabbade oss ungar från Sallyhill och Nacksta.
Kim och Eva det verkar vara så att världen öppnar sig och blir mer ojämlik när man byter skola. Här i byn berättade en vän att de förr åkte iväg när de var tretton år för att gå på högstadiet. Då såg de att alla andra fick nya kläder och cyklar. Det hade de inte haft här i byn.
Men jag tror inte hemmamammor gjorde varken till eller från på den tiden. Nästan en hel lön för den som arbetade och bodde med sin man gick ju till skatt och barnomsorg när vi hade sambeskattning.
Skicka en kommentar