Det är mycket som jag älskar som jag måste förhålla mig kallsinnig till. Avhållsamhet för att få vara frisk och glad de flesta dagar.Inget som jag lider av, för det mesta. Men nu är det nästan ett år sedan jag arbetade tillsammans med Eva, Marie och alla andra i vår emaljgrupp.
 |
| Marie och Eva i kyrkstugan |
Det var så härligt att få veta att vi kanske har en chans att få komma in i verkstaden igen, ganska snart, och jobba och glömma allt annat.
För nu när vår gräsmatta har kolonier med flugsvampar och alla skolor har öppnat sina dörrar då känns det som om jag inte klarar av att avhålla mig längre.Från alla de häftiga färgerna, fotoemulsionen och bildrastreringen. Att undvika att sitta i dammet och värmen och lyssna till alla berättelser som bara rullar fram över borden.
 |
| Vackert men farligt |
Höstlängtan.
2 kommentarer:
Det låter underbart härligt, hoppas ni får det, sitta och jobba och sjunka in ert arbete och era samtal!
Sophia det hoppas jag. Nu gäller det att hitta några bra dagar.
Skicka en kommentar