tisdag 3 augusti 2010

Om att så ett frö

Varje gång är det lika förunderligt. Varje gång blir jag lika lycklig. När jag ser hur de små fröna som vi sådde i maj växer och blir till kryddor, grönsaker och rotfrukter. Igår såg jag att den första rödbetan är stor nog att skördas.

Det är rekordtidigt.

Jag undrar om den varma tiden i maj har skänkt oss en zon bättre klimat. Bättre för växterna.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Underbart Eva! Livet som gror!

Maria Moln sa...

Vilken lycka. Det är en längtan som jag har men aldrig tid att förverkliga känns det som. När vi aldrig är hemma på somrarna. Och maj är min värsta arbetstopp. Hur ska jag göra nästa år tycker du Eva?

Granne med potatisodlaren sa...

Ja, det är underbart. Men det krävs att någon vattnar. Så Maria du får så och bjuda in någon som har lust att vattna och dela skörden med dig. Det är en lösning. En annan är att låta bli så att du kan resa när och var du vill.

Jenny L sa...

Rödbetsmums! Nykokta, varma med smör och salt kanske?

Granne med potatisodlaren sa...

Eller med Feta. Det är gott.