Upp och nervända världen.

Nu har jag suttit här och lyssnat, kokat äppelmos och tänkt. Alla, jag säger, alla anser att Malmös utveckling är en succé. Utbyggnaden av Västra hamnen, högskolan och inflyttningen från huvudkommunen  från både Sverige och Danmark.
Här är sändningen som jag lyssnade på.

Den handlar strategier för att skapa en bra miljö för tillväxt och människor. Spännande och intressant.

Men har de lyckats?

På ytan kan det se ut så. I Västra hamnen är det folkliv och medieföretag om vart annat. Men i Malmö kommun är arbetslösheten 14 procent.  Så här skriver kommunen:

Antalet nyregistrerade företag i Malmö ökade med 13 procent under de tre första kvartalen 2011. Trots det ökar arbetslösheten i Malmö och uppgår i dag till cirka 14 procent

I Sverige är den 7,2 procent och i Norrbotten 6,4 procent.

Men i massmedia är det tvärtom. Var finns tillväxten kan man fråga sig.

Bakom flötet

Igår skrev DNs ledarredaktion om hur de uppfattar Norrbotten och dess medborgare. Jag undrar under vilken sten den redaktionen gömmer sig. I deras värld kan ingen plats i vårt avlånga land mäta sig med Stockholm. Ska allt gå bra så ska de som drar fötterna efter sig på asfalterade gator bestämma. Inte hårt arbetande människor.

"Ty förändringarna ligger inte bara på språknivå. Socialdemokraterna är som länge kunnat konstateras ett parti statt i förnyelse. Hur allvarlig och djupgående den är lär visa sig om inte förr så på kommande kongresser. Det blir då som Löfvenlinjen ska prövas mot partiets vänsterfalang. 

Vad anser kärnväljarna i Norrbotten om ledningens syn på jobb hellre än bidrag, acceptans för alternativ i välfärden och motvilja mot kraftfulla skattehöjningar för ”de rika”?" Läs vad Olov Abrahamsson skriver.

Ja, vad anser väljarna i övriga Sverige där arbetslösheten är betydligt högre. Är det svårt att leva i ett område med 7,2 procents arbetslöshet jämfört med 6,4 procent som i Norrbotten? I Kiruna, Arjeplog och Gällivare är arbetslösheten ännu lägre.

Läs på ni som tror en massa. Ta reda på hur det ser ut. Då kanske det ni skriver kan påverka verkligheten.

Är det skillnad?

Nu vet vi alla vem Hadille är. Den ljuvliga tvååriga  flicka som sedan sina första månader levt i en fosterfamilj i Broby i Skåne. Nu har migrationsverket beslutat att hon hör hemma i Frankrike.

Hennes mamma är fransk medborgare. Och det är Hadille också. Ingen vet varför hennes mamma lämnade sin 20 dagar gamla bebis till den man som hon var gift med, men som inte är Hadilles pappa. Ingen vet vad som hände sen. Men Hadille kom in på sjukhus i Lund med neurologiska skador. Hjärnskador som utreddes.. Det gick inte att säga vem som orsakat dem så det är ingen som har ställts till svars för att den lilla flickan var uttorkad och hjärnskadad.

Socialtjänsten i Lund säger att de inte velat söka efter mamman i hennes familj eftersom att familjen hotat mamman. De har hört av sig till den Algeriska ambassaden och till maken för att berätta att modern har all rätt att ta upp kontakten med Hadille och i förlängningen får vårdnaden om flickan.

Det räcker inte enligt migrationsverket. De anser att socialtjänsten måste söka mer aktivt efter mamman. Allra bäst vore det om Hadille kom till Frankrike för att mamman ska hittas snabbare. Många debattörer påstår att mamman aldrig levt i Frankrike utan att hon är en av dem som levt med franskt medborgarskap i Algeriet. Det spelar inte stor roll.

Frågan är hur vi vill att barn ska ha det, när deras föräldrar inte kan ta hand om dem, på grund av olika orsaker.

Ska barn som varit i en fosterfamilj under flera år förlora denna familj för att återvända till sin biologiska familj? Eller. Ska barnen kunna stanna för att deras miljö inte ska smulas sönder av att deras biologiska föräldrar inte kan ge dem trygghet?
Det är inte lätta frågor att svara på. Men visst kan vi alla som har tagit hand om barn se att stora förändringar inte är i barnets intresse. Till skillnad från migrationsverket som inte har ändrat sin inställning, bara skjutit upp utvisningen av Hadille.

Ja, hur vill vi att barn som är utsatta ska bemötas? Hur vill vi att dessa människor utan all makt ska bli behandlade? Är det skillnad på svenska barn och andra barn?

Det är frågor som vi måste kunna svara på. För det finns tusentals barn som behöver lugn och ro och kontinuerlig trygghet utan att deras föräldrar kan hjälpa dem.

Läs vad Hanne K i DN idag skriver här.

Dålig ordvits

Jag kan inte låta bli att göra ett collage med bilder från denna helg. Det var och är så otroligt vackert. Även om det står "BAD" på den röda skylten utanför badhuset så är det inte så dåligt. Förlåt den dåliga ordvitsen.

Det är spännande just nu när vi balanserar mellan frost och höstdimma. När dagarna blir allt kortare och det blå ljuset kommer närmare.Måtte balansakten vara många dagar än.

Bokprat

Nu har jag hittat en lista. Jag brukar inte gilla dem. Men denna blev jag lite glad av.

117

Första vuxenboken jag läste och verkligen gillade: 

Tora Dahls serie om Gunborg. En utvecklingsroman som fick mig att förstå att allt skulle bli bättre. Jag minns att jag började med den sista delen som kom ut när jag var nio-tio år. Men sen var det en klok bibliotekarie på biblioteket i Rudboda som gav mig alla böckerna i tidsordning.

Bok som förändrat mitt liv mest: 

Alla framtidsvisioner som jag läste som tonåring. Kallocain, 1984, Du sköna nya värld. Dessa dystopier visade mig vad nit kan ge för samhälle och hur viktig kärleken till din nästa är blev helt uppenbar.

Bok jag tycker är överskattad:

Sagan om ringen. Jag vet inte varför, men jag har aldrig lyckats flytta in och förstå mig på denna berättelses storhet.

Författare vars böcker jag försöker gilla men inte lyckas med:

Stig Larsson, inte deckarförfattaren. Försökte läsa Introduktion, 1986, och har inte lyckats ta mig igenom någon av hans texter sen dess.

Klassiker jag hävdar att jag läst men aldrig tagit mig igenom:  

Simone de Beauvoirs Det andra könet på franska. Oj vad jag kämpade men till slut orkade jag inte längre och läste både den gamla och nya översättningen.

Författare vars böcker är underskattade: 

Skotska deckarförfattare. Få författare skriver så levande och så mycket om den tid vi lever i nu. En del som håller till i Yorkshire skriver lika engagerade om vår tid när makten satsar på de rikaste och låter allt fler sluta som förlorare. Det var först när jag läste Denise Minas tre böcker om Garnet Hill som jag började begripa de djupa klyftor vi skapar.

Jobbigaste bok jag läst: 

Systrarna Mitfords brevsamling. Den väger massor, innehåller massor med återvändsgränder och tjafs, men den speglar på ett helt eget sätt hur det är på den andra sidan klyftan. Hur kort vägen var mellan konservatism och fascism före andra världskriget och den ger mig en bild av varför vi är där vi är som jag behöver för att förstå vår historia. Det tog mig en hel vinter att läsa de mer än 800 sidorna.

Läser helst: 

Böcker som får mig att tänka annorlunda. Jämlikhetsanden är en fakta bok som får oss att begripa hur olika sociala system påverkar vårt liv. Den låter trist men det är en spännande thriller.

Önskar att jag läste mer: 

Poesi. Tänk att kunna vila i verserna och lyftas upp bland tankar nya som morgonens knoppar.

Bästa barnboksförfattaren: 

Jag är så gammal att om jag ska låta bli att nämna Astrid Lindgren så är det Tove Jansson, Gösta Knutsson och Elsa Beskow. Grymma berättelser som fanns i gamla sagosamlingar. Jag grät och läste om fattiga barn som nästan dog av köld och hunger. 

Gillar jag inte längre som jag gillade förut: 

Böcker som är för sentimentala. Jag och mina kusiner slogs om en Allersroman varje sommar. Den heter Barn 312 skriven av Hans Ulrich Horster

Röda Korsets huvudkontor i Wien efterlyser föräldrarna till Barn 312:

Namn: Haake eller Harke eller Hanke
Förnamn: Martina
Född: Omkring 1943
Blå ögon, blont hår
Blev funnen den 9 oktober 1944 på ett flyktingtåg från Östeuropa till Wien.

Tidningsnotisen blir en chock för Ursula Gothe. Martina, hennes lilla dotter som försvann i slutet av andra världskriget, lever!
Ursula ställs inför ett livsavgörande beslut. Om hon tar hand om Martina riskerar hon att förlora sin nuvarande familj - hennes man skulle aldrig kunna förstå och förlåta.
Vad hon inte vet är att Martinas far lever och att han är fast besluten att återfinna Martina och hennes mor.

Roligaste bok:

Tage Danielssons Sagor för barn över 18 år. Novellen Busschauffören som tänkte vafan får mig att skratta så att tårarna rinner. Varje gång. Det är en bok som jag slitit ut. Flera gånger. Det var tur att jag investerade i tre exemplar när den var med på bokrean. 

Bok som berört mig mest: 

Signe Janssons bok om att föda barn utan smärta och kemisk bedövning. När jag hade läst den försvann all min rädsla och ångest inför att föda barn. Det var Signe Jansson som från Ystads BB spred psykoprofylaxmetoden över hela landet.  

Recencera din senast lästa bok: 

Luleå stadslära av Peo Rask och Hans-Olov Ohlsson. Det är en liten bok med bara 103 sidor som behandlar hur det är att bo och leva i Luleå. Med korta sentenser lyckas de ofta med att beskriva hur vi är, staden är och livet är.

Det är kallt, isande kallt i Sverige idag.

Blev ni lika upprörda som jag blev och Eva Swedenmark blev när ni fick träffa Hadille 2 år som ska utvisas? Efter ett liv utan sina biologiska föräldrar men som del av  en svensk fosterfamilj?

Vem i denna värld kan påstå att det är bättre för ett barn att utvisas, än att få bo hos den familj där hon är uppväxt? Jo, migrationsverket.

Det är kallt i Sverige idag. Isande kallt.

Vi halkar på den första frostisen och lyssnar till dimman som mullrar och rör sig mot norr. Men vi fryser och känner oss oskyddade när vi ser hur svenska myndigheter tar sina beslut och påstår att de följer lagen!

Var inte Sverige ett av de första länderna som skrev under FN:s barnkonvention?

Hadille finns i en familj som har hjälpt henne att läka. Både efter de skador som hon fick under de månader som hennes styvfar tog hand om henne och de skador som hon fick när hennes mor försvann. Ingen har frågat sig varför en mor lämnar sitt barn till en man som inte är fadern. Ingen har kunnat fastställa om Hadilles skador är orsakade av denne man. Det vi vet är att hennes fosterfamilj har gett henne ett gott liv. Vilken lag är det som ger oss svenskar rätten att riva upp allt och skapa nya skador hos denna 2-åring?

Det är inte mitt fel!

Denna vecka har vi lyssnat till många chefer som på något sätt lyckas förmedla att de inte har gjort fel.

Chefen för finansdepartementet, Anders Borg, (M), sänker skatterna för de företag som betalar skatt med 16 miljarder kronor. Sveriges pensionärer får betala en femtiolapp mindre i skatt per månad.

Telia Soneras vd Lars Nyberg var inte anställd när företagsledningen beslutade att skicka 2, 2 miljarder kronor till ett brevlådeföretag i Gibraltar för att få frekvenser och mobilnummerserier i Uzbekistan. Vem som ägde företaget. Jo, presidentdottern Gulnara Karimovas assistent. Men som sagt Lars Nyberg var inte anställd 2007 när pengarna skickades iväg. Och sedan dess har ingen i ledningen ansett att de skulle ta reda på om den 20-åriga assistenten som de aldrig träffade verkligen hade rätt till pengarna.

Luleå kommun har inte velat betala skolkorten för elevernas resor till andra skolor än dem skolkontoret anvisar. Nu har 36 elever fått rätt till gratis resor till skolan. Kommunen kunde inte visa att det är dyrare att utreda om en resa från Måttsund till stan än en till Bergnäset.

Socialdemokraten Ylva Johansson vill privatisera arbetsförmedlingar och betala ut statens pengar till dem som kan ordna flest jobb. Är det Pro-office som ska ha arbetsmarknadsanslagen hädanefter?

Jojje Wadenius och Tommy Körberg ska turnera med Norrbotten Big Band och presentera låtarna från deras tid i Made in Sweden. Då var det komplicerade melodier med jazzig ton, långt från Judy min vän som vi sjöng hela våren 1969.

Gråtimman i grådimman

Massor med vatten från havet strömmar in i älven. Massor med regn från molnen slår mot vattenytan. Har Vattenfall öppnat luckorna vid kraftverksdammarna som ett extra tillskott? Ja, det vet inte jag. Det jag vet är att morgonens väderprognos innehöll en liten sensation. Det är varmare vid älvens strand än  vid Svealands kustland.

Jag plockar ringblommor och marockansk mynta till te. Kokar fallfrukt med kanel och lime. För 24 år sedan var det helt otänkbart att jag skulle kunna plocka äpplen. Nu har klimatet förändrats så pass mycket att nästa investering blir plommonträd framtagna av trädgårdsmästare i norra Finland.

Nostalgivarning

Jag minns hur glad jag blev där på kommunens återvinningsverkstad när jag hittade min fina amningsgungstol. Det var tidigt 90-tal och stolen hade blivit helt renoverad. Jag blev glad för jag hade så fina minnen från min barndom när vi gungade som tok.

Då var den fiffiga nätta gungstolen nyformgiven för konsums möbelaffärer. Sen när jag flyttade hemifrån var vi många som hade med oss en gungstol. Man skulle ha gungstol. Jag hade ju ingen att ta med mig utan hittade ett stort schabrak på Myrorna. 19 kvadratmeter med en mormorsgungstol. Det höll inte.

Sen gick åren och gungstolar var helt ute. De tog plats och passade inte in. Men jag hoppades att jag skulle hitta igen en som rymdes. Nu har den funnits här i 20 år. Sen mer än 15 står den som ett  minnesmärke över min längtan. Jo, visst är det så med vissa saker att de orsakar nostalgivarning?

Väx upp!

Frostar av frysen sedan igår. Hoppades på fina kalla grader. Ja, så att det jag var tvungen att ställa på altanen skulle hålla kylan. Tji fick jag. Det blåser ljumma vindar vid älvens strand idag. Inte en enda grad under plus sju. Så nu får vi äta pommes chateau, broccoli, majs och så får jag koka sylt av de sista lingonen från förra hösten.

Trots att solen speglar sig i himlen åt väst så känns det mörkt här vid stranden. Ja, idag när jag läser om Lars Törnman och hans påhopp på Magnus Persson och Martin Schibbye.

"En gruvis skulle ha stått för sina handlingar..." skriver han på Facebook.

Lars Törnman kommer aldrig att växa upp.

Femtio spänn

Före detta näringsministern Maud Olofsson får 115 000 kronor per månad från skattebetalarna. Statssekreterarna över 80 000 kronor när de hoppar av regeringen.

En anställning utan trygghet kallar Maud Olofsson det. Samtidigt frågar sig både Jan Björklund och Fredrik Reinfeldt varför inte alla arbetar i vårt avlånga land. Ja, varför?

Ja, inte behöver politiker som avsatts oroa sig. De har ju ingen anställning utan ett politiskt uppdrag.

Alla pensionärer de ska vara glada idag. Nu lovar regeringen dem en skattesänkning på 50 kronor per månad.

Tänka sig. Femtio kronor. Vad ska de unna sig?

Två dagstidningar?

Två kilo svenska äpplen?

Högt däruppe

hör jag planet från Kiruna och rakt över potatislandet dundrat malmvagnarna från Malmberget en helt vanlig måndagsmorgon. Högt uppe i den allra största björken har morgondebatten börjat. Här behövs inga morgonsoffor för att livets alla sidor ska belysas.

Helt slut

Två dagar med härlig akvarellkurs. Två dagar med träningsverk i den kreativa hjärnhalvan.

Pelles ålderstrappa

Istället för kort blev det en akrylmålning. Nu ska jag och fem andra akvarellmåla med Peter Sundström. Både idag och i morgon.

Nu överklagar vi giftutsläppen

Jag blir alldeles matt när jag tänker på hur många hundra timmar mina kollegor Lotta Nilsson och Linda Danhall har ägnat åt utsläppen från Outokumpus Torneåverken. Nu överklagar Sverige företagets tillstånd att släppa ut upp till 500 kilo kvicksilver över älven. Sverige kräver ett maximalt utsläpp på 40 kilo per år.

I närliggande Kalix håller golfklubben på att gå i konkurs. Hur kommunen kunde borga för så stora summor som den gjort är en obesvarad fråga. Nu vill Kalix golf AB har ett större borgensåtagande.

Torsdagens stora stjärna vid elitseriens debut gjorde två mål. De spelade i Ängelholm mot Rögle och Kim Hirschovits såg till att det blev 1-3.

Norrbotten kommer att förlora hundratals arbetstillfällen när Lantmäteriet, säkerhetsföretaget G4S, sågen i Seskarö och Radiotjänst flyttar, lägger ner eller går i konkurs. G4S i Boden har på tre år fått mer än 3,5 miljoner i sysselsättningsstöd.

Sysselsatta är forskarna på KTH i Stockholm. Professor Hans Lind var i Kiruna för att presentera sina tips om hur hyror och bostadspriser i det nya Kiruna ska pressas. Vad han föreslog? Jo, att marken ska vara gratis för dem som vill bygga.

Höstens största boksuccé är en erotisk roman. EL James har skrivit 50 nyanser av honom. Hon säger att hon har varit inspirerad av Twilightfilmerna.

Jag undrar om just den erotiken kommer att nå mig som bara somnar när dessa filmer med overkligt sköna unga älskande hamnar i teverutan.

Solkort

Den sista solstrimman och den första morgonstrålen. Vi har härliga dagar.

Avspolad

Alldeles innan gatlyktorna släcktes öppnade sig himlen och jag fick en rejäl dusch med kallvatten över tidningen. Då var det bra med en hårtork för att få sidorna så torra att det gick att bläddra i bladet.

I dagens tidning läser vi om Jesper som är ordförande för de moderata studenterna vid Luleå tekniska universitet twittrar:

Genpolen har visst självsanering.

Apropå att fem unga människor har dött i en trafikolycka där föraren var påverkad.

Ingen person med några kunskaper i historia, eller med empatikompetens  skulle kunna skriva så. Det är något som fattas denne unge man.

Han är inte ensam. Vilken människosyn förmedlar vi som levt lite längre? Det tänker jag på när jag läser dagens tidningar.

Sammetsluft

Vilken tur att jag inte hittade igen våra vantar. Idag är det sammetsmjuk luft och fukten ligger som ett stilla regn över hela världen. Det är sexton grader varmare än igår och det känns som om vi fått en ny sensommar.

Idag är det  den dag då vi får höra att de två svenska journalisterna, Martin Schibbye och Johan Persson, har lämnat Etiopien efter 14 månader i fängelse. Men fortfarande sitter Dawit Isaak fängslad i Eritrea. Pressfrihet och frihet att uttrycka sina åsikter är inte givet. Vi måste slåss för allas rätt hela tiden. Men det innebär inte att alla har rätt att bli publicerade. Friheten gäller att ge ut sina egna åsikter och att tala på sin egen tribun, inte att andra ska ge plats.

Det är något att tänka på.

Jag hittar inte mina vantar

Både sol och och moln. Både ljus och grå dager. Och gnistrande frost överallt. Inga vantar finns det där vid kapporna. Inga yllekläder på hyllan. Denna första dag med kalla grader.

Sommarspegling