Midvinterkylan blixtrar. All statiskt elektricitet gör mig till en gnistrande docka. Dörrhandtaget i ytterdörren: gnister. Bildörren: gnister. Brevlådan:gnister.
Klappade Celina. Nu gömmer hon sig under soffan. Både hon och jag hoppade högt av stöten. Kikar på termometern: - 32,6 vid älvens strand.
5 kommentarer:
Å, vad gnistrande kallt! Vi har minus 20 och tycker det är mycket bistert..iii. Första dagen på jobbet är man lyckligt tacksam att bilen startar; min lilla, fina, franska bil är pålitlig minsann. ( Peppar, peppar.. )
Jösses vad kallt!! Kanske kommer att ta mer än 20 minuter att klä sig i dag då?
Idag fanns alla tjockkläder inom räckhåll, 10 min innan jag var påpälsad.
Mlle Renault rullar på.
fin reportage- och konstbild, tar mig direkt till din verklighet, känner och luktar kylan.
Tackar!
Skicka en kommentar