söndag 14 februari 2010

Evas evangelium alla hjärtans dag


Jag funderar fortfarande på hur svårt det är att vara säker på att det jag skriver är enkelt att förstå. Flera gånger har jag upptäckt att det är mycket lättare att nå fram när man talar med varann. Hur våra blickar, vår hållning och våra ansiktsuttryck gör att vi undviker missförstånd.
Det är nackdelen med att diskutera på nätet. Ett ord kan ha en betydelse som är självklar för mig, men vara något helt annat för den jag diskuterar med. En förklaring kan vara klarläggande och logisk för mig men innehålla insinuationer och kännas som ett hån för en annan.
Min bakgrund ger mig ramar som jag håller mig inom. Den ger mig riktlinjer och regler för vad jag skriver. Men den jag möter på nätet kan ha helt andra ramar som gör inläggen helt obegripliga, eller aggressiva utan att vara det. Vi tolkar fel och vi tolkar in det som inte finns.
Det har jag tänkt på idag.

5 kommentarer:

Evas värld sa...

Så sant. Framför allt ironi kan ju bli så fel. Men jag tänker också att på nätet säger vi högt vad vi tänker, sådant som vi kanske inte går omkring och säger varje dag ens till dem vi känner. Jag svarar oftast "bra" om någon frågar hur det är. På nätet kan mitt humör vara den berg- och dalbana det är. Det är väl också så att man når tvillingsjälar, människor som tänker och funderar på sånt som man själv brottas med. Det är ju förunderligt hur vi blir vänner utan att ens känna varandra, och hur vi ger bitar av oss själva. Vi gör det för att vi känner förtroende och för att vi får något tillbaka. Det är verkligen samtal i ordets finaste bemärkelse. Jag tänker att de som inte förstår eller som tycker att jag tänker på ett obegripligt sätt, de tittar in, om de ens gör det, och kommer inte sedan tillbaka.Medan mina tankar slår an en sträng hos andra...

Granne med potatisodlaren sa...

Förunderligt att vi kan förstå som aldrig möts. Det är fantastiskt. Det är spännande att se vad som slår an en sträng...För mig att det öppna frågor om vår tid och vårt liv. Det är en gåva att möta Dig och alla andra som ger mig respons. Det kan inte missförstås.

Annika sa...

Ja, det är lätt att missuppfatta varandra på nätet i varje fall om man vill det. Men jag säger som Eva, det går inte att skriva så att ingen missförstår.

Jane Morén sa...

Precis så tror jag att det är, att jag fastnat för vissa a bloggar är för att de slagit an en ton jag tycker om och känner igen hos mig själv eller känner mig hemma bli vänner på det här sättet. Men det är ännu viktigare än när man pratar att använda rätt ord, man har ju inte kroppsspråket som kan förtydliga, eller rösten.

Granne med potatisodlaren sa...

Det är bra att fundera ibland på saker som dyker upp. Och Jane precis så är det. Det är tonen och känslan av att känna igen som gör en blogg till en vän.