I natt sov jag tolv timmar. Från solnedgång till det var ljust. Missade alla blå minuter. De är runt tio på morgonen och kanske fem på eftermiddagen. Och det är häftigt. Snön vibrerar av blått och gör mig glad.
Vackert med både texten och bilden! Det är ett så rent och avskalat landskap, så otroligt vilsamt för en pressad storstadsbo att se på. Jag önskar också jag kunde bo där, jag tror faktiskt det skulle passa mig. Sova tolv timmar låter underbart!
4 kommentarer:
Ibland önskar jag att jag kunde bo där du bor. Du får bada i blått. Måste vara härligt.
I natt sov jag tolv timmar. Från solnedgång till det var ljust. Missade alla blå minuter. De är runt tio på morgonen och kanske fem på eftermiddagen. Och det är häftigt. Snön vibrerar av blått och gör mig glad.
Vackert med både texten och bilden! Det är ett så rent och avskalat landskap, så otroligt vilsamt för en pressad storstadsbo att se på. Jag önskar också jag kunde bo där, jag tror faktiskt det skulle passa mig. Sova tolv timmar låter underbart!
Ibland är det vackert och vilsamt, ibland är det stillsamt intill tråkighet. Men de blå minuterna är alltid en energiinjektion.
Skicka en kommentar