 |
| De allra sista blommorna i rabatterna |
I början på 1990-talet utsåg Norrländskans läsare honom till alla tiders Lulebo. Och J och jag fick i uppdrag att dela ut priset.
En kall marskväll 1992 stod vi i kulisserna på Vasan. Martin Ljung då 75 år hade bestämt att han ville ha sitt pris på jobbet. Peter Harrysson tog emot oss som halvklädd kerub men Martin han hade hunnit klä sig civilt efter den komiska föreställningen. Vi lämnade över diplom och en enorm blombukett. Men det bekymrade inte Martin Ljung. Han tittade på mina nya röda skor med lädersula och undrade hur jag skulle kunna ta mig hem.
Stolt berättade han att hans Jaguar stod i ett varmgarage i närheten och att han gärna skjutsade mig var jag nu skulle.
Jag tackade nej. Det har jag ångrat sen dess. Jag halkade i mina nya röda skor. Martin Ljung, han körde förbi i sin flotta bil, och tutade.
7 kommentarer:
Jag minns också Martin Ljung från Povel Ramelrevyerna m.m. Såg på nyheterna att han insomnat stilla i sitt hem. En värdig död.
Ja att du inte åkte med... det bekräftar tesen att man ångrar mer det man inte gjorde än det man faktiskt gjort. Nästa gång du får erbjudande om att åka Jaguar, säg ja! :)
Jag har nyss lyssnat på Fingal Olsson och jag skrattar så jag gråter varje gång, vilken timing den mannen hade!
Hur kunde du? Så tokigt det blir i stundens ingivelse ibland...jag skulle också ha ångrat mej. Martin Ljung lyssnade jag på tillsammans med min morfar. Han uppskattade honom mycket. Precis som vi barnbarn och dä kunde vi skratta mycket tillsammans.
Jag såg att han var död. Blev förvånad över att det var en så liten notis. Knappt att jag såg den! Han har ju levererat så mycket fina minnen!
Jag såg att han var död. Blev förvånad över att det var en så liten notis. Knappt att jag såg den! Han har ju levererat så mycket fina minnen!
Så rörande fint Eva! För mig är det "Farbror Frippe" som gått ur tiden. Jag har också skrivit ett minne av Martin Ljung på min blogg i dag. Och efter att ha läst ditt inlägg vågar jag nog påstå att han verkar ha varit en alltigenom god människa.
Ja, Martin Ljung betyder mycket för många. En man med timing, vilket jag ju inte hade som tackade nej till att åka i hans Jaguar.
Maria jag kan tänka mig att din fina morfar gillade att skratta tillsammans med er åt alla Martin Ljungs skämt.
Skicka en kommentar