Här är potatislagret och ett av de oändligt stora potatislanden. Det sträcker sig många hundra meter runt lagret och den gamla Norrbottensgården.När vi flyttade hit, var det säd som vajade i vinden. Men den tiden är helt borta. Bra potatis går alltid att sälja. Om man dessutom skalar den till alla restauranger och äldreboenden som köper, då går den åt. Mandel, röd Asterix, Matilda och Kung Edward.
Jag tycker bäst om mjöliga knölar.
2 kommentarer:
Din blogg har verkligen ett underbart namn!
Tack. Det passar bra när man som jag ser potatisen och alla redskap och traktorer alla månader på året utom de med snö.
Skicka en kommentar