Ibland oroar man sig i onödan. Till exempel när familjens 18-åring är på stor fest på Färjan mitt i stan. Hur fulla är alla ? Kommer det att vara några äckliga typer på festen? Ja, det finns en och tusen saker att inte säga till henne innan hon går.Och oron minskar inte av alla minnen från mitt liv med många röjarfester runt om i huvudstan.
Det som har förvånat mig är att de flesta unga idag är nyktrare än medelålders människor som drar runt på stan. Min kompis som jobbar extra som bartender har sett samma sak. Ungdomarna dansar och är på gång, men de är oftast nyktra i förhållande till dem som är dubbelt så gamla. Och det är de jag oroar mig för. Hur de beter sig mot de unga tjejerna.
Moralist-nej, men en vanlig morsa. En morsa som inte glömt hur det var.
7 kommentarer:
Vilken fantastiskt ljusblå ton. Dina foton är ibland som målningar. Jag tänker: de skulle vara väldigt fina på väggen. Just den här andas en sådan ro, en sån snällhet, snön som ett mjukt täcke, något som skyddar, lugnar.
Nästan hötorgskonst...eller? Jag gillar att dra åt bilderna åt ett håll.
Ha Eva... det är väl just det, ens minne är ibland alltför bra och ens fantasi alltför stor - undra på att man oroar sig!
Jag vet inte riktigt vad Hötorgskonst står för, men för mig är det konst som inte är konst, bara försöker, kopierar, alltså inte kan beröra mig, den här berör.
Jane tack för din uppmuntran. Jag var osäker på bilden. Nu ser jag att den är mer än bara yta. Ibland behövs det hjälp att se.
Eva. Jag vakande ovaggad klockan sex i morse. klockan var tre när ytterdörren öppnades och alla kom hem.
Jag har blivit så gammal att jag istället börjar oroa mig för barnbarnen...
Underbart foto! Ser kallt ut.
Kramisar Kim
Vilken tur att man inte har tonåringar och barnbarn samtidigt. Den oron hade varit för stor. Tack för komplimangen.
Skicka en kommentar