Det finns där bakom molnen

Idag har jag försökt komma igång med massor av saker som väntar på att bli gjorda. Istället har jag gjort saker som jag inte visste väntade.
Skottat rent på vedpallen.
Plockat rent bland allt som borde slängas.
Fyllt soptunnan.
Stängt av alla ljud. Vilket känns som en rengöring av tankeutrymmet.
Påminns om en en fantastisk film som vi såg igår kväll. En dokumentär som berättar historien om ett par som är döva. De väljer att operera in implantat för att kunna höra när de är 65 år. Vi får följa med och uppleva hur det är att lyssna och välja bland de ljud som slåss om vår uppmärksamhet i vardagen. Det är inte enkelt att börja höra utan år av träning hur man filtrerar bort det oväsentliga.

Det enda ljud jag hör är väggklockan som tickar. Snön dämpar alla ljud som kommer utifrån. Efter fem tysta timmar ska jag välja vad jag ska lyssna på.
Sätter på Laisse béton med Renaud så kommer jag igång.